Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder när det gäller betalningar. Men vårt beroende av kort, mobiltelefoner och Swish gör oss också sårbara. Nu uppmanar Riksbanken svenskarna att ha kontanter hemma – och pekar på riskerna med att inte kunna betala när tekniken slutar fungera.
Allt färre svenskar använder kontanter i vardagen. Vi blippar kortet, betalar med mobilen och skickar pengar med Swish. Men den snabba digitaliseringen har också skapat ett problem. Om internet slutar fungera, elen försvinner eller bankernas betalsystem drabbas av en större störning kan det plötsligt bli svårt att betala för vanliga inköp.
Därför har Riksbanken gått ut med en tydlig rekommendation: Varje hushåll bör ha omkring 1 000 kronor i kontanter hemma per vuxen person. För ett hushåll med två vuxna innebär det alltså 2 000 kronor. Pengarna ska fungera som en reserv om de digitala betalningarna inte fungerar. Beloppet är tänkt att ungefär motsvara en veckas inköp av livsnödvändiga varor.
Nya undersökningen visar hur beroende vi blivit
Bakgrunden framgår tydligt av Riksbankens stora Betalningsrapport 2026. Rapporten bygger bland annat på en omfattande undersökning där 2 008 svenskar mellan 18 och 84 år svarade på frågor om sina betalningsvanor under september 2025.
Resultaten visar hur snabbt de digitala betalsätten har tagit över. Hela 91 procent hade använt Swish under den senaste månaden, medan 85 procent hade betalat med ett fysiskt bankkort. Dessutom hade 34 procent använt en mobil betaltjänst som Apple Pay eller motsvarande.
Samtidigt fortsätter användningen av sedlar och mynt att minska. Det innebär att en allt större del av svenskarnas vardagsbetalningar är beroende av fungerande digital teknik.
Åtta av tio har redan kontanter hemma
Riksbankens undersökning visar samtidigt att ungefär åtta av tio svenskar uppger att de har kontanter hemma. Det betyder dock inte att alla har tillräckligt med pengar för att klara sina nödvändiga inköp under en längre störning. I betalningsrapporten betonar Riksbanken att hushållen behöver kunna växla mellan olika betalsätt när något slutar fungera.
Ett kort kan påverkas av störningar hos banken eller kortnätverket. Swish är beroende av fungerande digitala tjänster. Kontanter kan däremot användas utan någon digital överföring. Men även kontanter har begränsningar. Alla butiker tar inte emot sedlar och mynt, och vid ett omfattande elavbrott kan även kassasystemen sluta fungera. Det är därför Riksbanken rekommenderar flera betalningsalternativ, inte enbart kontanter.
Därför just 1 000 kronor
Beloppet är inte taget ur luften. Riksbanken har bland annat utgått från Konsumentverkets beräkningar av hushållens matkostnader 2025 och SCB statistik över livsmedelsutgifter. Utifrån dessa uppgifter har myndigheten beräknat ett ungefärligt behov för en veckas nödvändiga inköp.
Men summan är bara ett riktmärke. Ett hushåll med särskilda behov kan behöva mer pengar. För den som har svårt att lägga undan tusen kronor betonar Riksbanken att även ett mindre kontantbelopp är bättre än ingenting. Det handlar alltså inte om något lagkrav och ingen är skyldig att ha ett visst belopp hemma.
Riksbankens råd – så ska du förbereda dig
Enligt Riksbankens rekommendationer till allmänheten bör svenskarna tänka på fyra saker:
- Ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma. Välj gärna flera olika sedelvalörer så att det går att betala även när det saknas växel.
- Ha betalkort från olika kortnätverk. Exempelvis ett Visa och ett Mastercard, om hushållets ekonomi och möjligheter tillåter det.
- Ha tillgång till mobilbetalningar. Swish kan fungera i situationer där andra betalsätt har problem.
- Behåll de fysiska bankkorten och kom ihåg pinkoderna. De kan behövas för kortbetalningar som genomförs offline.
Riksbanken uppmanar dessutom svenskarna att fortsätta använda kontanter ibland. Syftet är att hålla kontanthanteringen levande även i normala tider, så att den fungerar bättre om en större kris skulle inträffa.
Sverige kan behöva betala även utan internet
Riksbanken arbetar också med att göra det möjligt att genomföra fler kortbetalningar när datakommunikationen ligger nere. I betalningsrapporten lyfter myndigheten särskilt behovet av att utveckla fler betalningslösningar som fungerar offline. Riksbanken har också tagit initiativ till att undersöka hur Swish skulle kunna fungera utan vanlig internetuppkoppling.
Samtidigt pekar rapporten på ett större problem: Sverige har blivit mycket beroende av ett fåtal digitala betalningssystem. Det gör att en störning kan påverka många människor samtidigt. För den som vill vara förberedd är Riksbankens budskap därför enkelt. Det räcker inte att ha pengar på bankkontot om det inte går att komma åt dem när de behövs.
