Nu närmar sig ödesdatumet för svenskarnas ekonomi. Senast den 12 november måste nästa års statsbudget lämnas till riksdagen. Nu talar allt för att den sittande övergångsregeringen får lämna in budgeten.
Det är mindre än en månad kvar till en av höstens viktigaste ekonomiska tidsgränser. Den 12 november ska regeringen senast ha lämnat sitt förslag till statsbudget för nästa år. Normalt presenteras höstbudgeten redan i september. Men eftersom Sverige har haft riksdagsval gäller särskilda regler. Budgeten ska lämnas inom tre veckor efter en statsministeromröstning eller ett regeringsskifte, med den 12 november som sista datum i år. Men än så länge finns ingen ny regering som kan göra en budget.
Samtidigt finns flera skatteförslag som kan påverka svenska hushåll från den 1 januari 2027. Men ingenting är självklart. På regeringens egen sammanställning av skatteförslagen framgår att det är osäkert vilka förslag som faktiskt kommer att tas med i höstbudgeten. Det beror bland annat på valresultatet, det ekonomiska läget, hur mycket pengar staten har att röra sig med och förhandlingarna om budgetens innehåll.
Ett av förslagen gäller personer som fortsätter arbeta efter pensionsåldern. Det förstärkta jobbskatteavdraget för seniorer föreslås öka med sammanlagt 460 miljoner kronor. Enligt Finansdepartementets beräkningar skulle förändringen innebära omkring 1 600 kronor lägre skatt per år i genomsnitt för en arbetande senior. Det motsvarar ungefär 133 kronor i månaden.
Samtidigt föreslås åldersgränsen för det särskilda jobbskatteavdraget höjas från 66 till 67 år. Förslaget innebär att personen ska ha fyllt 67 år vid årets ingång för att omfattas. Det är därför viktigt att skilja mellan den föreslagna förstärkningen och vilka åldersgrupper som faktiskt får del av avdraget.
Även elskatten står på spel
En annan fråga gäller skatten på el. Regeringen har tidigare remitterat ett förslag om att slopa den årliga indexeringen av energiskatten på el. I förslaget fastställs skattesatsen för 2027 till 36 öre per kilowattimme, exklusive moms. För ett hushåll som använder 20 000 kilowattimmar per år motsvarar det 7 200 kronor i elskatt före moms, om hela förbrukningen beskattas med den föreslagna normalskattesatsen.
Men det handlar inte om en besparing på 7 200 kronor. Det är den sammanlagda skatten på den angivna elförbrukningen. Den faktiska besparingen beror på vilken skattesats som annars skulle ha gällt, och på hushållets elförbrukning. Om förslaget genomförs skulle den automatiska årliga uppräkningen av elskatten upphöra.
Bränsleskatter kan också förändras
Även vissa skatter på diesel finns bland de förslag som förberetts inför budgeten. Ett av dem gäller en förlängd skattenedsättning på diesel som används inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Den föreslagna förändringen skulle gälla under 2027 och är främst viktig för berörda företag. Samtidigt finns en annan, redan beslutad tidsgräns för vanliga bilister.
Den tillfälliga sänkningen av koldioxidskatten på bensin och diesel löper ut den 30 november 2026. Om inget nytt beslut fattas återgår skatten till en högre nivå den 1 december. Den förändringen motsvarar tre kronor per liter inklusive moms vid fullt genomslag på pumppriset. Det faktiska priset påverkas också av bland annat oljepris, valutakurs och konkurrens.
Allt avgörs inte den 12 november
Även om den 12 november är sista datum för budgetpropositionen betyder det inte att samtliga nya skatteregler blir beslutade den dagen. Budgeten är regeringens förslag till riksdagen. Därefter ska riksdagen behandla förslagen och fatta beslut. Skatteförändringar kan också kräva särskilda lagbeslut.
Det betyder att hushållen får en tydligare bild av nästa års ekonomi när budgeten presenteras, men att det slutliga beskedet kommer först efter riksdagens behandling. För de redan beslutade permanenta skattesänkningarna gäller däremot att de inte automatiskt upphör bara för att en ny budget ska presenteras. För att ändra sådana regler krävs nya politiska beslut.
Då kommer beskedet
Regeringens budgetproposition för 2027 måste enligt Regeringskansliets budgetinformation lämnas till riksdagen senast torsdagen den 12 november. Fram till dess återstår det att se vilka skatteförslag som får plats och vilka som skjuts på framtiden eller stryks.
För svenska hushåll blir det särskilt intressant att följa skatten på arbetsinkomster, villkoren för äldre som arbetar och förändringar som påverkar elräkningen. Det är först när budgeten har presenterats som det går att göra en samlad beräkning av hur förslagen påverkar plånboken under 2027.
