Allt fler äldre svenskar stannar kvar i yrkeslivet. Färska siffror visar att sysselsättningen bland äldre rusat med 20 procent på tio år. Men det handlar inte bara om arbetsglädje utan även om pengar i plånboken.
Under 2025 var hela 231 800 personer i åldern 65 till 74 år fortfarande aktiva på arbetsmarknaden, enligt siffror från Ekonomifakta. Trenden är tydlig: vi jobbar längre, och det finns ekonomiska skäl bakom beslutet.
Den genomsnittliga livslängden i Sverige fortsätter att klättra. Under 2024 levde kvinnor i snitt till 85 år och män till 81 år. Enligt SCB:s prognoser ska dessa siffror stiga med ytterligare fem respektive sju år fram till 2070.
När vi lever längre ska den allmänna pensionen räcka under fler år, vilket ställer krav på individens planering. Det är här begreppet ”jobbonär” – att kombinera jobb och pension – blir en ekonomisk superkraft.
Myndigheten: ”Bättre för ekonomin”
Pensionsmyndigheten går nu ut med en tydlig analys i rapporten ”Pension och skatt 2026”. Att stanna kvar på jobbet ger en dubbel effekt: du tjänar in fler pensionsrätter samtidigt som du drar nytta av lägre skattesatser.
– Det är i många fall bättre för ekonomin att fortsätta arbeta istället för att ta ut pension tidigt. Skillnad i skatt mellan lön och pension, i kombination med fler intjänade pensionsrätter, gör att både inkomsten i dag och pensionen kan bli högre om man arbetar längre, skriver myndigheten.
Stefan Granbom, analytiker på Pensionsmyndigheten, understryker i pressmeddelandet skillnaden i hur staten ser på din inkomst och pension:
– Pension beskattas högre än lön vid samma ålder. För många innebär det att man får mer kvar genom att arbeta vidare istället för att ta ut pension.
Skatteklippet efter 67
Nyckeln till den lägre skatten stavas jobbskatteavdraget. Från det år du fyller 67 händer det grejer i kalkylen tack vare ett stärkt förhöjt grundavdrag. Men se upp med födelseåret – reglerna skiljer sig åt beroende på din riktålder:
– För personer födda 1959 börjar de lägre skatterna gälla från och med år 2026, det år man fyller 67. För personer födda 1960 gäller det förhöjda grundavdraget först från januari det år man fyller 68, vilket beror på att de har en högre riktålder på 67 år.
För den som både jobbar och tar ut pension kan inkomsten snabbt klättra uppåt, vilket kan leda till högre inkomstskatt. Stefan Granbom tipsar om att man bör vara strategisk med sina uttag:
– Genom att anpassa hur mycket pension man tar ut kan man undvika onödigt hög skatt och få en bättre helhetsekonomi.
