Vid årsskiftet stundar den största lagreformen i modern tid – en förändring som berör hundratusentals svenskar.
– Det kan vara avgörande för att ge barn en bättre start i livet, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).
Från och med den 1 januari 2027 går den gamla LVU-lagstiftningen i graven. Regeringen har lagt fram två nya propositioner i vad som beskrivs som den största reformen i modern tid – för att ge ett starkare skydd för barn och unga i Sverige. Den största förändringen i den nya huvudlagen handlar om barnets förankring i sin miljö. Om ett barn har bott i ett familjehem under en längre tid ska barnets anknytning till familjehemmet väga tyngre än föräldrarnas önskan att få tillbaka barnet – något som varit en av de mest omdebatterade frågorna i dagens LVU.
Samtidigt införs ett helt nytt “mellantvång” i en parallell lag. Det innebär att socialnämnden får utökade befogenheter att besluta om förebyggande insatser för både barn och vårdnadshavare – även om föräldrarna säger nej och vägrar samarbeta.
– Trygga familjer är det viktigaste skyddet för våra barn, men när föräldraförmågan brister måste vi som samhälle vara beredda på att sätta in tidiga insatser, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) i ett pressmeddelande.
Kräver nya kunskapskrav för socialtjänsten
Lagändringen har dock inte passerat helt utan kritik. Nu kräver intresseorganisationerna Autism Sverige, Riksförbundet FUB och Riksförbundet Attention att det införs nya kompetenskrav gällande funktionsnedsättningar inom socialtjänsten och domstolarna.
Förbunden varnar för att symptom och beteenden kopplade till funktionsnedsättningar riskerar att misstolkas. Det handlar bland annat om stressreaktioner, kommunikationssvårigheter, ett starkt behov av förutsägbarhet eller svårigheter med socialt samspel och medverkan i utredningar – faktorer som felaktigt kan tolkas som bristande omsorgsförmåga eller samarbetsvilja.
– Funktionsnedsättningen får aldrig läggas till grund för slutsatsen att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda, utan att funktionsnedsättningens betydelse, alternativa förklaringar och behovet av anpassade stöd- och vårdinsatser har utretts, skriver Camilla Rosenberg, Autism Sverige, Eric Donell, Attention, och Anders Lago, FUB, till regeringen.
Joar är journalist med erfarenhet från dagspress och nyhetsbyrå.
