Jobben var klara och pengarna hade kommit in på kontot. Sedan gick Serneke i konkurs. Nu krävs fler än 30 installationsföretag på miljoner tillbaka.
– Hela branschen är i uppror, säger Johnny Petré, vd för Installatörsföretagen till ekot.
Smeden Lars-Göran Bengtsson levererade stålstommen till en skola utanför Varberg. När fakturorna förföll fick han ligga på för att få betalt. Till slut kom 1,4 miljoner kronor in, bara en del av vad arbetet var värt. Efter byggjätten Serneke Sverige AB:s konkurs kom nästa besked. Konkursboet ville ha tillbaka hela beloppet, enligt SVT.
SVT rapporterade om Bengtssons fall i december 2025. Nu rapporterar Ekot hur brett kraven har slagit inom installationsbranschen. Enligt Installatörsföretagen har fler än 30 av organisationens medlemsföretag fått krav på att betala tillbaka pengar för utförda jobb. I vissa fall handlar det om miljonbelopp. Flera branschorganisationer vill nu att Kronofogden granskar hur konkursen har hanterats.
Johnny Petré, vd för Installatörsföretagen, berättar hur konkursförvaltningen fått stor kritik i branschen.
– Hela installationsbranschen är i uppror, våra medlemmar och många fler leverantörer och entreprenörer tycker hur konkursförvaltaren har hanterar situationen är en riktig cirkus, säger Johnny Petré till Ekot.
Fick bara en del av pengarna för skolbygget
Bengtsson driver ett smidesföretag i Åskloster utanför Varberg. Under 2024 levererade företaget en stålstomme värd omkring 3,5 miljoner kronor till bygget av Väröbackaskolan. De 1,4 miljoner kronor som Serneke till slut betalade kom i omgångar. Kort därefter gick byggbolaget i konkurs, rapporterade SVT.
– Det är som att sparka på en som ligger, sa Lars-Göran Bengtsson till SVT när återkravet blev känt.
Därför vill konkursboet ha tillbaka pengarna
Konkurslagen gör det under vissa förutsättningar möjligt att kräva tillbaka betalningar som gjordes före en konkurs. Det kallas återvinning. Ett skäl kan vara att en betalning otillbörligt gynnat den som fick pengarna på bekostnad av andra som också hade pengar att kräva. Konkursförvaltaren hänvisar i Ekots granskning till att vissa leverantörer fick betalt medan många andra blev utan.
En fråga i tvisten är när Serneke fick så stora ekonomiska problem att bolaget inte längre kunde betala sina skulder i tid. Enligt branschorganisationerna bygger många av kraven på konkursförvaltarens bedömning att bolaget var på obestånd redan 16 månader före konkursen. Organisationerna invänder att underleverantörerna saknade den insyn i Sernekes ekonomi som skulle ha krävts för att bedöma läget.
Branschen vill att Kronofogden granskar kraven
Branschorganisationerna har begärt en fördjupad granskning av konkursförvaltningen. Företagarna vill bland annat att Kronofogden tittar på vilken rättslig grund kraven vilar på och om kostnaderna för processerna står i rimlig proportion till vad fordringsägarna kan få tillbaka. Kronofogden säger till Ekot att myndighetens roll är begränsad.
Foto: Pressbild.
Joar är journalist med erfarenhet från dagspress och nyhetsbyrå.
