Sverige står inför en akut elkris efter att kommunernas motstånd mot vindkraft nått rekordnivåer. Under det senaste året har nästan 9/10 nya projekt fått nej, en utveckling som nu väntas driva upp elpriserna för svenska hushåll.
Larmet om den tvärstoppade utbyggnaden blir allt högre. Redan 2024 började Försvarsmakten och kommunerna att i ökad utsträckning neka tillstånd, men nu visar färska siffror från Sveriges Radio att motståndet har exploderat. Från att tidigare ha legat på 70 procent stoppas nu hela 90 procent av alla föreslagna projekt.
Inom branschen beskrivs situationen som kritisk och präglad av stor politisk osäkerhet.
– Det är ett väldigt besvärligt läge med detta att det är väldigt få som får tillstånd, säger branschjuristen Ina Müller Engelbrektson till SR.
Dalarna och Kronoberg i botten
Vissa regioner utmärker sig mer än andra i sitt motstånd. Branschorganisationen Green Power Sweden slog larm redan i september förra året efter att 26 av 29 projekt stoppats på kommunal nivå. Särskilt kritiskt är läget i Dalarna och Kronoberg.
– I Dalarnas län har kommunerna hittills i år stoppat samtliga projekt för att etablera vindkraftsparker, trots att en rapport från Mellansvenska handelskammaren visar att två av tre företag i regionen skulle påverkas mycket negativt om inte tillräckligt mycket ny elproduktion och kapacitet tillförs i regionen fram till 2030, menades det från organisationen i september.
Även i södra Sverige är torkan på ny elproduktion total. I Skåne har nästan inga projekt fått grönt ljus på nio år, med endast ett fåtal undantag under 2025.
– Även Kronoberg sticker ut som ett län där kommunerna använt vetomöjligheten för att neka flera vindkraftsprojekt under 2025. Ett av få projekt som fått kommunens ja ligger i Skåne län, där inga projekt fått ja från kommunerna på nio år.
Prislappen landar hos hushållen
När ny elproduktion uteblir samtidigt som efterfrågan ökar, skapas en obalans som i slutändan slår mot konsumenternas plånböcker. Malin Strand vid Energiforsk är tydlig med sambandet mellan de stoppade vindkraftverken och framtida elräkningar.
– Konsekvensen är att om det blir mindre el så blir ju elen dyr, konstaterar hon.
Vindkrafts-stoppet i siffror.
- Andel nej-svar: 90 % av projekten stoppas av kommunerna (upp från 70 %).
- Värsta länen: Dalarna (100 % stopp) och Kronoberg.
- Skåne-svackan: Inga ja-svar på nio år fram till nyligen.
- Prognos: Lägre elproduktion leder till högre marknadspriser på el.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.
