Nu på onsdag 1 april 2026 blir det nya regler för alla svenska bolånetagare. För den som redan äger sitt boende kan det bli en kalldusch. För vissa familjer innebär de nya reglerna tusenlappar i extra utgifter varje månad.
Syftet med de nya reglerna är tvådelat: regeringen vill sänka trösklarna för unga att köpa sin första bostad, samtidigt som man vill bromsa hushållens totala skuldsättning genom att strama åt möjligheten att belåna befintliga hem. Men att både gasa och bromsa samtidigt kan bli besvärligt. De ny bolånereglerna som träder i kraft 1 april har fått en hel del kritik.
Samtidigt som taket för nya lån höjs, sänks taket för så kallade tilläggslån (när du lånar mer på en bostad du redan äger) från 85 till 80 procent. Detta drabbar alla som planerat att låna på huset för att renovera köket, byta tak eller installera solceller. Om du redan har en belåning på exempelvis 82 procent är dörren nu helt stängd för att låna mer pengar med bostaden som säkerhet.
De nya reglerna skapar en paradoxal situation där familjer känner sig tvingade att skuldsätta sig mer och snabbare innan reglerna träder ikraft för att inte låsas ute av det nya 80-procentstaket. TV4 har uppmärksammat Sebastian Lundqvist och hans familj, som nyligen köpt hus. Deras plan var att renovera successivt under de kommande fem åren, men de nya reglerna har tvingat dem att ansöka om hela lånesumman redan nu för att hinna före 1 april. Ett lån på 500 000 kr kan kosta över 2 000 kr extra i månaden.
– Lösningen är att vi får stressa på det här och ta lån tidigare, vilket driver upp månadskostnaden onödigt mycket i början. Det var inte lån vi hade tänkt ta nu utan om fem år. Det känns tufft, säger Sebastian Lundqvist till TV4.
Nu ökar risken för att bostadsägare tar dyra blancolån utan avdragsrätt för att kunna renovera. Claudia Wörmann, privatekonom på Bostadsrätterna, ser en risk i att de som missar tidsfristen men ändå behöver renovera väljer dyrare alternativ.
– En konsekvens är om den som varken har buffert eller låneutrymme överväger blancolån (lån utan säkerhet), och det avråder vi starkt ifrån, säger hon till TV4.
För den som ska köpa ny bostad blir det däremot generösare regler. Det statliga bolånetaket höjs från 85 till 90 procent. Det innebär att kravet på kontantinsats sänks från 15 till 10 procent. För en lägenhet som kostar 3 miljoner kronor behövde du tidigare ha 450 000 kronor i egna pengar. Efter 1 april räcker det med 300 000 kronor. En besparing på 150 000 kronor som gör att fler kan kasta loss från hyresmarknaden tidigare.
De hushåll som har lån som överstiger 4,5 gånger deras bruttoinkomst har sedan 2018 tvingats amortera en extra procentenhet per år. Detta krav tas nu bort helt för att ge hushållen mer andrum i en tid av höga levnadskostnader. De grundläggande amorteringskraven på 1–2 % baserat på belåningsgrad ligger dock kvar. Kom också ihåg att sänkningen inte sker automatiskt – du måste själv kontakta din bank för att lägga om din amorteringsplan.
Detta gäller från 1 april 2026 för bolån
| Regel | Förr | Nu (från 1 april) |
| Kontantinsats (nyköp) | Minst 15 % | Minst 10 % |
| Bolånetak (nyköp) | Max 85 % | Max 90 % |
| Tak för tilläggslån | Max 85 % | Max 80 % |
| Skärpt amortering | +1 % vid hög inkomst | Slopas helt |
| Omvärdering | Vart 5:e år | Vart 5:e år (stramare tillämpning) |
