Allt färre unga svenskar får bostadsbidrag. En ensamstående person under 29 år kan förlora rätten till ersättningen redan vid en årsinkomst på 86 720 kronor. Nu visar Försäkringskassans siffror att inkomstgränsen har stått stilla i nästan 30 år
Trots stigande hyror och högre levnadskostnader har gränserna för bostadsbidrag inte följt med svenskarnas inkomster. Det visar en analys från Försäkringskassan, där myndigheten har granskat hur bostadsbidraget utvecklats över tid. Sedan 1997 har svenskarnas genomsnittliga inkomster ökat med 134 procent. Men för unga under 29 år har inkomstgränsen för bostadsbidrag varit helt oförändrad. Resultatet är att allt färre kan få stödet. Under de senaste fem åren har antalet ungdomshushåll med bostadsbidrag minskat med hela 44 procent. Bland barnfamiljer är minskningen 32 procent under samma period.
Gränsen går vid drygt 7 200 kronor
För en ensamstående person under 29 år gäller i dag att årsinkomsten före skatt får vara högst 86 720 kronor för att personen ska kunna få bostadsbidrag. Utslaget på tolv månader motsvarar det ungefär 7 227 kronor i månaden. För makar eller sambor som ansöker tillsammans är gränsen 103 720 kronor om året, motsvarande omkring 8 643 kronor i månaden tillsammans.
Den som passerar gränsen kan inte få bostadsbidrag enligt reglerna för ungdomshushåll utan barn. Det spelar ingen roll om personen samtidigt har en hög hyra. Inkomstgränsen gäller ändå. För att kunna få bostadsbidrag krävs dessutom att boendekostnaden uppgår till mer än 1 800 kronor per månad.
”Borde ha varit mer än dubbelt så hög”
Försäkringskassan konstaterar att reglerna har fått allt större betydelse i takt med att löner och andra inkomster ökat.
– Om man tittar på inkomstgränserna för ungdomshushåll så skulle de ha varit mer än dubbelt så höga som dagens nivåer om de hade höjts i samma takt som inkomstutvecklingen, säger Alma Wennemo Lanninger, analytiker på Försäkringskassan.
Det innebär att många unga kan ha en ekonomi som fortfarande är ansträngd, men ändå ha för hög inkomst för att få bostadsbidrag. För barnfamiljer har inkomstgränserna visserligen höjts, men bara med 28 procent sedan 1997. Det är långt under den allmänna inkomstutvecklingen.
Var tredje fick betala tillbaka
Det finns ytterligare ett problem med bostadsbidraget. Ersättningen bygger i dag på den inkomst som hushållet uppskattar att det
kommer att få under året. Om inkomsten senare blir högre än väntat kan den som fått bidrag behöva betala tillbaka pengar. Under 2024 blev 35 procent av alla hushåll som fått bostadsbidrag återbetalningsskyldiga för hela eller delar av ersättningen. Enligt Försäkringskassan kan oron för återkrav vara en förklaring till att färre söker bidrag.
– Man är rädd för att hamna i skuld, säger Alma Wennemo Lanninger.
Regeringen har föreslagit att bostadsbidraget i stället ska beräknas månadsvis, vilket skulle kunna minska risken för felaktiga utbetalningar och återkrav. En förändring har diskuterats med sikte på januari 2027. För den som är osäker på sin rätt till ersättning finns Försäkringskassans beräkningstjänst för bostadsbidrag. Där kan både unga och barnfamiljer kontrollera vilka regler som gäller för just deras situation.
