Du ska få gå i pension redan vid 61 års ålder. Det kan bli möjligt om organisationen PRO får som de vill. En ny ersättning ska göra att du slipper ta ut inkomstpensionen i förtid.
– Man ska kunna gå i pension med värdigheten i behåll.
Efter 42 år på jobbet ska det räcka. Den som började jobba direkt efter skolan ska kunna gå i pension tidigare – utan att få lägre pension resten av livet. Det är tanken bakom Pensionärernas riksorganisations (PRO) så kallade Pernilla-pension. Organisationen lyfter nu kravet på nytt i samband med sitt remissvar på den statliga pensionsutredningen Pensionsnivåer och pensionsavgiften – analyser på hundra års sikt.
I ett pressmeddelande från PRO kritiserar organisationen ett system där högre pensionsålder blir lösningen när pensionerna inte räcker till. PRO menar att skillnaderna i livslängd och arbetsvillkor måste få större betydelse.
– Vi lever inte lika länge allihop. Efter 42 år i arbetslivet ska man kunna gå i pension med värdigheten i behåll, säger PRO:s ordförande Åsa Lindestam.
Arbetsåren ska avgöra
Förslaget skulle innebära en tydlig förändring för den som började jobba tidigt. En person som började vid 19 års ålder och får ihop 42 kvalificerande arbetsår skulle kunna lämna jobbet redan vid 61. Det är alltså ingen allmän sänkning av pensionsåldern till 61 år som PRO föreslår. Möjligheten ska vara knuten till hur länge personen har arbetat.
Enligt organisationens förslag om Pernilla-pension ska ersättningen motsvara full garantipension med ett tillägg. Den ska betalas ut fram till riktåldern, då de vanliga pensionsreglerna tar över. På så sätt ska den som slutar tidigt slippa börja förbruka sin inkomstpension i förtid. Ett tidigt uttag innebär annars att pensionen ska fördelas över fler år, vilket ger ett lägre belopp varje månad. Förslaget anger däremot inget färdigt månadsbelopp för den nya ersättningen. PRO skriver att detaljerna behöver utredas vidare.
Kräver också högre pensioner
PRO vill också höja den allmänna pensionen. Organisationen kritiserar att utredningen räknar in tjänstepensionen när pensionsnivåerna bedöms, eftersom alla inte har tjänstepension.
– Den allmänna pensionen är statens ansvar, punkt slut. Det går inte att hävda att pensionärerna klarar sig bra därför att vissa har tjänstepension. Politikerna kan inte lämpa över pensionsansvaret på arbetsmarknadens parter, säger Åsa Lindestam.
Alla år skulle inte räknas automatiskt
Att ha börjat arbeta tidigt skulle inte ensamt räcka för att kvalificera sig. PRO vill att ett arbetsår ska räknas när årets löneinkomst uppgår till minst tre inkomstbasbelopp. Med 2026 års nivå motsvarar det 250 200 kronor om året, eller i genomsnitt 20 850 kronor i månaden före skatt.
Även perioder med sjukdom eller arbetslöshet ska kunna räknas med. Då ska inkomsten som sjukpenningen eller a-kassan grundas på nå upp till samma gräns. Det skulle därmed gå att kvalificera sig även med avbrott i arbetslivet, förutsatt att villkoren är uppfyllda.
Det här gäller för pensionen i dag
Kravet kommer samtidigt som åldersgränserna i pensionssystemet har höjts. Enligt Pensionsmyndigheten är riktåldern 67 år under perioden 2026–2032. Den styr bland annat när det tidigast går att få garantipension och bostadstillägg för pensionärer.
Inkomstpension och premiepension kan normalt tas ut tre år före riktåldern. För personer födda 1963–1965 innebär det tidigast vid 64 års ålder. Äldre årskullar omfattas av övergångsregler som tillåter tidigare uttag. Riktåldern innebär alltså inte att alla måste arbeta till 67. Men för den som behöver pensionssystemets grundskydd får åldersgränsen stor betydelse.
Nära fyra av tio kvinnor tvivlar på att de orkar
Bakom kravet finns en fråga som berör många som närmar sig slutet av arbetslivet: kommer kroppen att hålla? I LO:s rapport om ett rättvisare pensionssystem uppger 38 procent av kvinnorna i arbetaryrken, i åldrarna 50–64 år, att de troligtvis inte kommer att kunna fortsätta i sitt yrke fram till ordinarie pensionsålder. Bland män i arbetaryrken är andelen 26 procent.
Uppgifterna bygger på SCB:s arbetsmiljöundersökning från 2024. För kvinnorna i arbetaryrken har andelen stigit från 16 procent 2017. Hälsan är den vanligaste orsaken till att arbetarna tvivlar på att de kan fortsätta. Även arbetsmiljön och arbetsuppgifterna spelar in.
Fortfarande ett krav – inget beslut
PRO hämtar inspiration från Danmarks Arne-pension, som ger människor med långa arbetsliv möjlighet att lämna arbetsmarknaden tidigare. Organisationen pekar också på att pensionsgruppen redan 2017 enades om att det borde finnas en särskild undantagsregel för personer som arbetat länge.
Enligt PRO har löftet fortfarande inte lett till något lagförslag. Pernilla-pensionen är än så länge organisationens förslag. Någon ny rätt att gå i pension vid 61 har alltså inte införts. För den som började arbeta som tonåring återstår att se om kravet blir verklighet – och vilka arbetsår som i så fall kommer att räknas.
Joar är journalist med erfarenhet från dagspress och nyhetsbyrå.
