Barbara, 79, har Alzheimers sjukdom. I tolv år missade hon att ansöka om sin tjänstepension. När familjen upptäckte misstaget handlade det om cirka 1,3 miljoner kronor i uteblivna utbetalningar – som hon nekas.
När Barbara slutade sitt arbete som chef vid Karolinska institutet 2014 hade hon redan börjat få problem med minnet. Senare fick hon diagnosen Alzheimers sjukdom. Hon började ta ut sin pension vid 66 och ett halvt års ålder, men en viktig del av tjänstepensionen betalades aldrig ut.
Orsaken var att Barbara själv behövde ansöka om pengarna hos Statens tjänstepensionsverk, SPV. Någon ansökan kom aldrig in, trots att myndigheten skickade årliga påminnelser. Först kom breven med vanlig post och senare till hennes digitala brevlåda Kivra. Det skulle dröja tolv år innan familjen upptäckte vad som hade hänt, rapporterar Expressen.
Upptäckte 1,3 miljoner kronor
Det var Barbaras son Greger som tidigare i år gick igenom mammans digitala brevlåda i ett annat ärende. Där upptäckte han att en betydande del av hennes tjänstepension aldrig hade börjat betalas ut.
Enligt familjens beräkningar skulle Barbara ursprungligen ha fått omkring 9 000 kronor i månaden. Under de tolv åren motsvarar det ungefär 1,3 miljoner kronor i uteblivna pensionsutbetalningar. Familjen vände sig därför till SPV och begärde att pengarna skulle betalas ut retroaktivt som en engångssumma. Men myndigheten avslog begäran.
Barbara får nu i stället omkring 26 000 kronor i månaden från den aktuella tjänstepensionen sedan utbetalningarna startade i februari. Beloppet är betydligt högre än det hon skulle ha fått om pensionen börjat betalas ut tidigare. Pengarna är därför inte formellt förlorade. Pensionen betalas ut livet ut, men familjen oroar sig för att Barbara, som nu är 79 år och har Alzheimers sjukdom, inte kommer att hinna få ut motsvarande belopp.
Familjens kritik mot pensionssystemet
Barbaras sambo Torbjörn Einarsson, som hon levt tillsammans med i 50 år, är kritisk till hur reglerna fungerar för personer som på grund av sjukdom inte klarar av att hantera sina ekonomiska ärenden.
– Det är uppenbart en bugg i systemet. En fälla och ett tråkigt trångmål inte bara för Barbara, säger han till Expressen.
Familjen anser att pensionssystemet borde kunna ta större hänsyn till människor med demenssjukdomar, särskilt när det finns dokumenterade medicinska skäl till att de inte har kunnat sköta sina pensionsärenden. Men SPV uppger att myndigheten inte har möjlighet att göra några undantag.
Myndighetens kommunikationschef Olof Lundvall förklarar för Expressen att bestämmelserna styrs av kollektivavtalen för statligt anställda, inte av regler som SPV kan ändra på egen hand.
– Jag förstår problematiken utifrån de anhörigas uppfattning. Det känner man ju empati för så klart, säger han.
Viktig pensionsfälla – du måste ansöka själv
Fallet visar hur viktigt det är att kontrollera samtliga delar av sin tjänstepension när man slutar arbeta. Det gäller särskilt personer som tidigare varit statligt anställda. Enligt Statens tjänstepensionsverk består den statliga tjänstepensionen av flera delar med olika regler för uttag.
Den förmånsbestämda delen kräver en egen ansökan. Den betalas tidigast ut från den månad då SPV har tagit emot ansökan. Det betyder att den som glömmer att ansöka inte automatiskt kan få alla tidigare månadsutbetalningar i efterhand. SPV rekommenderar därför att ansökan skickas in helst tre månader innan man vill att utbetalningarna ska börja.
Den som har arbetat statligt kan logga in på SPV:s Mina sidor för att kontrollera sina pensionsuppgifter och se vilka delar som behöver ansökas om. För den som tidigare har arbetat hos flera arbetsgivare är det också viktigt att kontrollera om det finns tjänstepension hos andra pensionsbolag.
