Andreas Almgren, 31, har gjort det osannolika. Svensken vinner New York Marathon i sin allra första start på distansen. Efter 42 195 meter genom New Yorks gator besegrar han världens bästa maratonlöpare med ett enormt ryck. En historisk svensk triumf som fullbordar ett närmast ofattbart friidrottsår.
– Du kan inte få en bättre debut, jag tror jag börjar gråta. Det är bättre än allt jag kunnat föreställa mig, säger Andreas Almgren efter bragden.
För första gången i sitt liv ställde sig Andreas Almgren på startlinjen till ett maraton. Han hade aldrig tidigare sprungit hela den 42 kilometer långa distansen, inte ens på träning. Ändå hade den svenske löparstjärnan ett närmast ofattbart mål. Han ville vinna ett av världens största och mest prestigefyllda maratonlopp.
Nu har han lyckats. Efter en dramatisk kraftmätning genom New Yorks fem stadsdelar korsar Almgren mållinjen i Central Park som segrare. Svensken skriver därmed ett nytt, sensationellt kapitel i svensk friidrottshistoria. Almgren höll sig i klungan och täppte inte luckor från utbrytarna. Men när loppet skulle avgöras var de andra chanslösa mot den svenske superhjälten. Strax innan satte han i rycket och vann på en tid på 2.06.01.
– Jag har aldrig känt mig så känslosam efter ett lopp tidigare. Jag har benen i dag tänkte jag. Jag kunde svara på allt. På 59:e gatan tänkte jag att jag kan sätta in stöten. Den här marathongrejen är fantastisk. Jag kommer tillbaka, säger Andreas Almgren efter loppet.
Han hade redan förutspått segern
Det mest anmärkningsvärda är kanske att Andreas Almgren själv vågade tro på det som nästan ingen annan svensk löpare lyckats med. Redan under uppladdningen inför loppet berättade han att segern var ett realistiskt mål.
– Det är inte orimligt att tro att jag kan vinna New York Marathon, sa han till Aftonbladet från sitt träningsläger i Flagstaff, Arizona.
Men han var samtidigt väl medveten om riskerna. Ett maraton är dubbelt så långt som den distans där han nyligen blivit världsmästare. Efter tre mil kan även de starkaste löparna få stora problem. Almgren visste att han gav sig in i något nytt. Men han ville inte nöja sig med att bara genomföra sitt första maraton.
– Jag tänker att jag hänger på ledarna och spurtar för att vinna, sa han redan i augusti till SVT Sport.
Ett otroligt svenskt guldår
Andreas Almgrens framgångar under 2026 har varit närmast osannolika. I augusti tog han EM-guld på 10 000 meter i Birmingham efter ett imponerande lopp där han själv tog kommandot och sprang ifrån sina konkurrenter. Det var hans första stora internationella mästerskapsguld och ett genombrott som satte honom bland världens främsta långdistanslöpare.
Men bara några veckor senare kom nästa fullträff. Den 20 september sprang han hem VM-guldet i halvmaraton i Köpenhamn. Almgren vann efter en mäktig avslutning och förbättrade samtidigt sitt eget Europarekord. Det hade räckt för att göra 2026 till ett av de största åren någonsin för en svensk långdistanslöpare.
Men Almgren var inte färdig. Redan långt tidigare hade han bestämt sig för att avsluta säsongen med sin första riktiga maraton. Och han hade valt en av de tuffaste och mest prestigefyllda tävlingarna av alla.
Tränade stenhårt på hög höjd
Direkt efter VM-guldet i Köpenhamn reste Almgren till USA för att förbereda sig på den nya utmaningen. Han slog sig ner i Flagstaff i Arizona, där han tränat flera gånger tidigare. Staden ligger på drygt 2 000 meters höjd och används av många av världens bästa löpare för höghöjdsträning.
Men den här gången blev träningsperioden ovanligt krävande.
– De senaste två veckorna har varit en av de tuffaste träningsperioderna i min karriär, berättade Almgren för SVT Sport den 13 oktober.
Han hade också drabbats av feber efter halvmaraton-VM, men sjukdomen hade inte slagit sönder förberedelserna. Under de tuffaste träningsveckorna sprang han omkring 220 respektive 200 kilometer. Först när loppet närmade sig minskade han belastningen.
I en intervju med Runner’s World berättade Almgren att den sista veckan skulle innehålla ungefär 100 kilometers löpning, utöver själva maratonloppet. Men trots den enorma träningsmängden fanns det något som gjorde satsningen särskilt riskfylld. Almgren hade aldrig sprungit hela maratondistansen tidigare.
Hade aldrig sprungit 42 kilometer
Den svenske stjärnan hade genomfört flera riktigt långa träningspass. Tre gånger hade han varit uppe omkring 40 kilometer, och han hade också sprungit andra pass på mellan 35 och 40 kilometer. Vissa dagar hade han kommit upp i totalt 46 kilometer genom att dela upp träningen i två pass.
Motståndet i New York var det bästa. På startlinjen fanns bland andra fjolårsvinnaren Benson Kipruto och 2024 års segrare Abdi Nageeye, två av världens främsta maratonlöpare. De hade erfarenheten, meriterna och en omfattande vana av att springa långa lopp mot den absoluta världseliten. Almgren hade aldrig tidigare tävlat på distansen.
Men svensken såg möjligheter i den ovanligt krävande banan. Till skillnad från många snabba maratonlopp är New Yorks bana kuperad och saknar professionella farthållare. Här är det ofta placeringarna, inte sluttiderna, som betyder mest. Almgren låg hela tiden en liten bit bakom, men när loppet skulle avgöras var han obeveklig.
