Personen hade fått sjukersättning i 24 år och uppgavs ha svårt att ens åka tunnelbana. Men vid en poliskontroll på Arlanda upptäcktes något helt annat. Nu kräver Försäkringskassan tillbaka 3,9 miljoner kronor – med hjälp av reglerna som ändrades 2022.
Det var en kontroll på Arlanda flygplats i februari 2025 som blev början på avslöjandet. Polisen upptäckte att en person bosatt i Stockholm hade gjort återkommande utlandsresor. Det var anmärkningsvärt eftersom personen hade haft hel sjukersättning i över två decennier.
Enligt de medicinska handlingarna som låg till grund för ersättningen levde personen ett mycket begränsat liv. Det fanns uppgifter om en passiv och isolerad tillvaro med stora svårigheter att träffa andra människor. Till och med en resa med tunnelbanan beskrevs som problematisk.
Men nu upptäckte polisen åpå Arlanda att stockholmaren rest utomlands upprepade gånger. Uppgifterna skickades vidare till Försäkringskassan. Det som började med en kontroll på flygplatsen skulle snart utvecklas till en omfattande granskning av 24 års utbetalningar.
Avslöjades efter polisens tips
När Försäkringskassan började undersöka personens liv upptäckte myndigheten en rad uppgifter som inte stämde med bilden i de ursprungliga läkarintygen. Det handlade inte bara om utlandsresorna. Personen hade också berättat om arbete och inkomster. Dessutom fanns en fällande dom för grovt häleri, där domstolen bedömt att brottsligheten ingick i organiserad verksamhet.
Enligt Hem & Hyra, som granskat Försäkringskassans utredning, växte misstankarna när myndigheten började lägga samman de olika uppgifterna. Försäkringskassan hämtade in vårdjournaler, polisuppgifter och kontoutdrag. Handlingarna gav enligt myndigheten en helt annan bild av personens förmåga än den som presenterats när sjukersättningen beviljades.
Hade fått sjukersättning sedan 2001
Historien sträcker sig tillbaka till augusti 2001. Då beviljades stockholmaren hel sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension. I de medicinska underlagen beskrevs en person med mycket begränsad aktivitetsförmåga. De sociala kontakterna var få och vardagen skulle vara präglad av isolering.
Enligt uppgifterna hade personen svårt att umgås med andra människor och till och med att använda kollektivtrafiken. Men när Försäkringskassan långt senare började gå igenom personens bakgrund framkom uppgifter som myndigheten ansåg motsade denna beskrivning.
Redan i journalanteckningar från oktober 2015 till augusti 2024 fanns berättelser om flera utlandsresor. Senare handlingar visade att resandet inte var någon enstaka händelse. Passtämplar och bankkontoutdrag styrkte enligt utredningen återkommande utlandsresor åtminstone under perioden 2021 till 2025. Det var dessa resor som till slut väckte polisens uppmärksamhet på Arlanda.
Dömd för grovt häleri
Men det fanns ytterligare en uppseendeväckande del av personens bakgrund. Försäkringskassan tog del av en dom från Stockholms tingsrätt där stockholmaren hade dömts för grovt häleri. Enligt åklagaren hade det handlat om omfattande häleribrott. Tingsrätten bedömde att personen varit ansvarig för grovt häleri inom ramen för organiserad brottslig verksamhet.
Det är en betydligt mer aktiv tillvaro än den som beskrevs i underlagen om sjukersättningen, ansåg Försäkringskassan. Myndigheten menar också att domen visade att personen arbetat redan vid tiden då ersättningen beviljades. Det var särskilt betydelsefullt eftersom personen i ansökan hade uppgett att den inte arbetat under de föregående tio åren.
Egna uppgifter om arbete blev bevis
Det var inte bara domen och utlandsresorna som talade emot de tidigare uppgifterna. Under polisförhör 2024 berättade personen själv om sina inkomster. Enligt Försäkringskassans utredning uppgav stockholmaren att pengar kom från både pension och arbete. Personen beskrev också hur fakturering gick till.
Även i kontakterna med sjukvården hade stockholmaren berättat om arbete. Vid flera tillfällen hade personen dessutom sökt vård för skador som kopplades till arbetet. Dessa uppgifter blev viktiga pusselbitar för Försäkringskassan.
Det som tidigare beskrivits som en mycket begränsad förmåga att arbeta och vara aktiv stämde enligt myndigheten inte överens med den bild som framträdde i polisförhör, vårdjournaler och andra handlingar. Försäkringskassan ansåg också att uppgifterna om personens sociala kontakter och nätverk stod i konflikt med beskrivningen av ett isolerat liv. Sammantaget bedömde myndigheten att sjukersättningen hade beviljats på felaktiga grunder.
Nu krävs nästan fyra miljoner tillbaka
När utredningen var färdig fattade Försäkringskassan ett drastiskt beslut. Den tidigare rätten till sjukersättning revs upp. Myndigheten ansåg att personen inte haft rätt till ersättningarna under perioden augusti 2001 till december 2025. Det sammanlagda återkravet blev 3 919 442 kronor.
Av beloppet gäller drygt 2,6 miljoner kronor sjukersättning. Resterande nästan 1,3 miljoner kronor avser bostadstillägg. Eftersom bostadstillägget var kopplat till rätten till sjukersättning anser myndigheten att även dessa pengar ska betalas tillbaka. Det är enligt Försäkringskassan det största återkravet inom kombinationen sjukersättning och bostadstillägg som myndigheten känner till sedan åtminstone 2001.
Personen har motsatt sig kravet och uppgett att den handlat i god tro. Enligt Hem & Hyra har återkravsbeslutet däremot inte överklagats. Stockholmaren har också förklarat att det saknas ekonomiska möjligheter att betala tillbaka pengarna. Men Försäkringskassan anser att personens betalningsförmåga kan förändras, exempelvis genom framtida arbete.
Nya regler gör det möjligt att gå längre tillbaka
Det finns ytterligare en anmärkningsvärd detalj i fallet. Försäkringskassan kräver tillbaka pengar som började betalas ut för 24 år sedan. Tidigare hade myndigheten en generell tioårsgräns för hur långt tillbaka ett återkrav kunde sträcka sig. Men från den 1 september 2022 förändrades regelverket.
Enligt Försäkringskassans presstjänst, som Hem & Hyra talat med, finns det inte längre någon motsvarande generell bakre tidsgräns för myndighetens återkrav. Det innebär att myndigheten kan utreda felaktiga utbetalningar mycket långt tillbaka i tiden och i vissa fall kräva tillbaka ersättningar som betalats ut för mer än tio år sedan.
Reglerna innebär däremot inte att alla gamla utbetalningar automatiskt kan återkrävas. Försäkringskassan måste fortfarande kunna visa att förutsättningarna för återbetalningsskyldighet är uppfyllda. Lagändringen har också förändrat hur skulderna drivs in.
Sedan september 2022 kan Försäkringskassans återkravsbeslut, när de fått laga kraft, verkställas direkt av Kronofogden. Myndigheten behöver alltså inte först gå genom en separat process i allmän domstol på samma sätt som tidigare. Det framgår av en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.
Samtidigt gäller särskilda preskriptionsregler för själva skulden när ett återkravsbeslut väl har fattats. För nya beslut är huvudregeln fem års preskription efter utgången av det kalenderår då betalningen skulle ha gjorts, med särskilda möjligheter till förlängning.
Att Försäkringskassan kan besluta om återkrav för mycket gamla utbetalningar är alltså inte samma sak som att en beslutad skuld kan drivas in utan tidsbegränsning.
Tusentals krävs på pengar
Återkrav från Försäkringskassan är inte ovanliga. Men beloppen i det här fallet är exceptionella. Under 2026, fram till början av oktober, hade myndigheten enligt preliminära siffror fattat 10 459 beslut om återkrav av bostadstillägg. Under samma period hade 636 beslut om återkrav av sjukersättning fattats.
Alla återkrav handlar inte om avsiktligt fusk. Det kan också röra sig om felaktiga inkomstuppgifter, förändrade förhållanden eller andra omständigheter som påverkar rätten till ersättning. I det aktuella fallet anser Försäkringskassan däremot att de uppgifter som låg till grund för hela sjukersättningen varit felaktiga. Myndigheten pekar bland annat på arbete, inkomster, omfattande utlandsresor och de uppgifter som framkommit genom häleridomen.
