Ett par skulle bara gräva efter metmask inför en fisketur. Men när spaden sattes i jorden gjorde de ett helt osannolikt fynd. Under marken låg Sveriges största myntskatt någonsin. Nu har staten beslutat att belöna upptäckten med hela fyra miljoner kronor.
Det var en sensommardag i augusti 2025 som ett par befann sig vid en sommarstuga på Mörkö utanför Södertälje. De hade tänkt ge sig ut och fiska och behövde mask till krokarna. Därför tog de en spade och började gräva i marken bakom utedasset. Men i stället för metmask stötte de på något som skulle visa sig vara en av de mest sensationella arkeologiska upptäckterna i svensk historia.
Under jorden låg en gammal kopparkittel. Och den var inte fylld med jord. Den innehöll tusentals gamla silvermynt och andra värdefulla föremål som hade legat gömda i marken i omkring 800 år. Paret hade av en ren slump hittat Sveriges största kända myntskatt.
Över 24 000 silvermynt i kitteln
Fyndet gjordes vid Hörningsholm på norra Mörkö och har fått namnet Hörningsholmsskatten. När arkeologerna började undersöka innehållet stod det klart att upptäckten var något alldeles utöver det vanliga. I kitteln fanns omkring 24 100 silvermynt och ytterligare 144 föremål från vikingatiden och tidig medeltid. Bland föremålen fanns smycken, förgyllda detaljer och till och med några föremål av guld.
Det som började med ett försök att hitta några maskar hade förvandlats till en historisk sensation. Arkeologen Richard Grönwall var med när skatten undersöktes. Han hade svårt att tro sina ögon.
– Det såg nästan för otroligt ut för att vara sant, berättade han för SVT Nyheter.
Ett fynd som slog alla rekord
Skattens storlek överraskade även erfarna arkeologer. Omkring 16 000 av mynten kommer från Gotland. Bland de övriga finns ett stort antal sällsynta biskopsmynt och mynt som kan kopplas till den svenske kungen Knut Eriksson, som regerade under senare delen av 1100-talet.
För att förstå hur ovanligt fyndet är räcker det att jämföra med tidigare upptäckter i samma område.
– I hela Mälarområdet tidigare så har det påträffats ungefär 80 stycken. Så det säger någonting om vad det här handlar om, det är väldigt speciellt, säger Richard Grönwall till SVT om mynten av den aktuella typen.
Nu hade arkeologerna plötsligt fått tillgång till tusentals mynt som kunde berätta om Sveriges handel och ekonomi för nästan tusen år sedan. Skatten tros ha grävts ner omkring år 1200. Vissa av föremålen kan vara betydligt äldre, med ursprung ända tillbaka till vikingatiden.
Vem som gömde skatten och varför är fortfarande ett mysterium. En möjlighet är att ägaren ville skydda sina tillgångar under en orolig tid. Men av någon anledning hämtades skatten aldrig tillbaka. Där blev den liggande, generation efter generation, medan människor levde sina liv ovanför den.
Då kom beskedet om fyra miljoner
Paret gjorde precis vad lagen kräver när någon hittar en sådan skatt. De anmälde upptäckten till länsstyrelsen, som såg till att arkeologer kunde undersöka platsen och ta hand om föremålen. Men därmed uppstod också frågan om ersättning.
Den 21 maj 2026 kom det slutliga beskedet från Riksantikvarieämbetet. Myndigheten hade beslutat att lösa in hela fyndet för 4 000 000 kronor. Det är den högsta inlösensersättning som hittills har beslutats för ett sådant fornfynd i Sverige.
– Det är en rekordsumma. Så är det, säger överantikvarie Magnus Larsson till SVT Nyheter.
Han förklarar att myndigheten måste göra en avvägning mellan skattens stora kulturhistoriska värde och hur mycket staten rimligen ska betala till upphittaren. Ersättningen ska vara tillräckligt hög för att människor ska vilja anmäla viktiga fynd, men inte så hög att den uppmuntrar till olaglig skattjakt.
Får man behålla en skatt man hittar?
Det finns en viktig detalj som många inte känner till. Den som hittar gamla guld- eller silverföremål i Sverige får inte automatiskt behålla dem, även om fyndet görs på den egna marken. Enligt kulturmiljölagen ska vissa fornfynd anmälas och erbjudas staten för inlösen. Det gäller bland annat äldre fynd som innehåller guld, silver, brons eller kopparlegeringar och fynd där flera föremål kan antas ha lagts ner tillsammans.
Staten kan då besluta om ersättning till upphittaren. Hur stor ersättningen blir beror bland annat på föremålens värde och kulturhistoriska betydelse. Den som hittar något som kan vara ett fornfynd bör låta det ligga kvar så ostört som möjligt och kontakta länsstyrelsen. Det är viktigt både för att följa lagen och för att arkeologerna ska kunna undersöka fyndet i sitt sammanhang.
Foto stora bilden ovan: Richard Grönwall
