Försäkringskassan trappar upp jakten VAB-fuskare. Så här blir du kontrollerad på nytt sätt. Den som åker fast riskerar återkrav, ny straffavgift på minst 2268 kr – och i värsta fall fängelse.
Vab är en av Sveriges största socialförsäkringar. Under 2025 betalade Försäkringskassan ut 7,7 miljarder kronor i ersättning för vård av barn. Totalt togs 6,5 miljoner vab-dagar ut. De allra flesta föräldrar gör rätt.
Men Försäkringskassan uppskattar att omkring 800 miljoner kronor om året betalas ut på grund av avsiktliga fel som kan betraktas som misstänkta bidragsbrott. Nu har reglerna skärpts i jakten på pengarna.
– Det är en liten andel av befolkningen som begår brott, det gäller verkligen inte majoriteten, det är viktigt att komma ihåg. Samtidigt är brottsligheten inom ersättningen ett problem. Vab är till för att de som har sjuka barn ska kunna vara hemma från jobbet – inte en extra inkomst, säger Rosa Fiorito, områdeschef på Försäkringskassan.
Vanligaste fusket: jobbar samtidigt
Försäkringskassans kartläggning visar att en sjättedel av vab-ansökningarna innehåller någon form av fel. Ett fel behöver inte betyda att någon medvetet försökt fuska. Men myndigheten ser också tydliga brottsupplägg. Ett av de vanligaste är att en förälder söker vab för tid då personen egentligen har arbetat och fått lön.
Ett annat är att barnet varit i skolan eller förskolan samtidigt som föräldern sökt ersättning. Försäkringskassan genomför därför kontroller både före och efter utbetalningen. Misstänker myndigheten att uppgifterna inte stämmer kan den kontrollera med arbetsgivaren och barnets skola eller förskola.
Kontrollerna har dessutom intensifierats.
– Vi är mycket nöjda med resultatet, vi hoppas att fler nu är medvetna om att det är ett brott att jobba samtidigt som man får ersättning för vab och att risken för upptäckt är stor, säger Fredrika Järnehall Box, områdeschef på Försäkringskassan.
Försäkringskassan har genomfört särskilda kontrollinsatser tillsammans med information till föräldrar.
Resultatet blev tydligt. Antalet felaktiga dagar per kontrollerat ärende minskade med 39 procent. Andelen ärenden med minst en felaktig dag minskade med 25 procent och ärenden med minst två felaktiga dagar minskade med 45 procent. Andelen ärenden där personen över huvud taget inte hade rätt till vab minskade med 23 procent.
Men kontrollerna fortsätter.
– Vab är en ersättning som många tar del av. Hela systemet bygger på förtroende där den som ansöker inte måste visa vare sig läkarintyg eller intyg från arbetsgivare att man varit hemma. Det är viktigt att allmänheten känner förtroende för socialförsäkringen därför gör vi nu extra kontroller igen under hösten, säger Fredrika Järnehall Box.
Kan räcka med några felaktiga dagar
Det behöver inte handla om någon som lurat till sig hundratusentals kronor. Försäkringskassan uppger att misstänkta bidragsbrott utreds och att felaktigt utbetalda pengar krävs tillbaka. Polisanmälan och åtal kan bli aktuellt även när misstanken bara gäller enstaka felaktiga vab-dagar. Att medvetet lämna felaktiga uppgifter i en vab-ansökan kan utredas som bidragsbrott.
Straffet kan bli böter. Vid allvarligare bidragsbrott kan det också bli fängelse. Försäkringskassan uppger att straffskalan kan sträcka sig upp till fyra års fängelse. Och myndigheten kan kontrollera uppgifter långt efter att pengarna betalats ut. Försäkringskassans lägesrapport anger en preskriptionstid på fem år för ringa och vårdslösa bidragsbrott och tio år för grova bidragsbrott.
Ny avgift ovanpå återkravet
Sedan den 1 juli 2026 finns dessutom en helt ny ekonomisk sanktion. Den som har fått pengar som personen inte har rätt till måste precis som tidigare betala tillbaka dem. Men den som orsakat den felaktiga utbetalningen genom att lämna felaktiga uppgifter eller inte meddela ändrade förhållanden kan nu dessutom få en sanktionsavgift.
Avgiften är 25 procent av beloppet som ska betalas tillbaka. Men det finns ett minimibelopp. Under 2026 är sanktionsavgiften alltid minst 2 368 kronor. Det innebär att även en betydligt mindre felaktig utbetalning kan leda till en avgift på 2 368 kronor – utöver själva återbetalningen.
Du behöver inte ens ha fuskat medvetet
Här finns en viktig förändring. Sanktionsavgiften är inte samma sak som böter för bidragsbrott. Och Försäkringskassan behöver inte visa att personen medvetet försökt lura till sig pengar för att sanktionsavgiften ska kunna tas ut.
Myndigheten skriver uttryckligen: ”Också den som har gjort fel av misstag ska betala sanktionsavgift.” Försäkringskassan beskriver syftet med de nya reglerna som att motverka felaktiga utbetalningar oavsett om de beror på slarv eller bidragsbrott. Det finns dock undantag. Avgiften kan i vissa fall sättas ned eller tas bort, exempelvis om personen haft kognitiva svårigheter som gjort det svårt att lämna korrekta uppgifter eller om avgiften riskerar att drabba ett barn.
Kan stängas av från bidrag i tre år
För den som medvetet eller genom grov vårdslöshet orsakar felaktiga utbetalningar finns ytterligare en ny sanktion. Försäkringskassan kan besluta om bidragsspärr. Det innebär att personen kan stängas av från en eller flera ersättningar. Spärren kan gälla från några månader ända upp till tre år, beroende på omständigheterna.
Det innebär att konsekvenserna av felaktig vab numera kan bli flera samtidigt: återbetalning av pengarna, sanktionsavgift och vid medvetet brott även polisanmälan och straffrättsliga konsekvenser. Men Försäkringskassans stora nästa steg är ännu mer omfattande. Myndigheten har vänt sig till regeringen med ett förslag om att arbetsgivarnas uppgifter om frånvaro ska skickas direkt till Försäkringskassan.
Då ska varje vab-ansökan kunna kontrolleras mot arbetsgivarens uppgifter.
– Omläggningen ska ses som ett första steg mot att förvalta socialförsäkringen på ett sätt som gör att våra utbetalningar blir korrekta från början istället för att som idag försöka upptäcka felaktigheter när pengarna redan betalats ut, säger Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg.
Försäkringskassan räknar med att förändringen skulle kunna förhindra felaktiga vab-utbetalningar på minst 900 miljoner kronor om året. Det är mer än den tidigare uppskattningen på omkring 800 miljoner kronor om året för avsiktliga fel. Siffrorna mäter dock inte exakt samma sak: 800 miljoner avser uppskattade avsiktliga fel, medan 900 miljoner är myndighetens beräkning av felaktiga utbetalningar som den föreslagna kontrollen skulle kunna förhindra.
