Den glittrade på den ryska kejsarinnans kläder under en av tsartidens mest praktfulla fester. Sedan kom revolutionen och juvelen försvann ur kejsarfamiljens ägo. Nu har den enorma blå safiren dykt upp och ska säljas på auktion. Den väger nästan 200 karat och har en otrolig historia som sträcker sig flera hundra år tillbaka.
Den är nästan overkligt stor. En djupt blå safir, omkring 3,5 centimeter bred, omgiven av diamanter i ett exklusivt armband. Stenen väger 197,8 karat och är ett av de mest spektakulära smyckena som kommer att säljas på auktion i höst. Men det är inte bara storleken som gör juvelen speciell. Safiren har en historia som går tillbaka till det ryska kejsardömets glansdagar, genom revolution, landsflykt och några av världens mest berömda juvelerare.
Nu har stenen dykt upp på auktionsmarknaden igen. Den 11 november ska den säljas hos Sotheby’s i Genève. Utropsvärderingen ligger på mellan 850 000 och 1,7 miljoner schweizerfranc, vilket motsvarar ungefär 10–20 miljoner svenska kronor. Men vid en auktion kan slutpriset bli både högre och lägre än värderingen.
Bars av Rysslands sista kejsarinnas svärmor
En av de mest fascinerande detaljerna är att safiren en gång bars av Maria Fjodorovna, mor till Rysslands siste tsar Nikolaj II. Hon var född som prinsessan Dagmar av Danmark och gifte sig med den ryske tronföljaren Alexander, som senare blev kejsar Alexander III. Efter hans död 1894 fortsatte hon att spela en framträdande roll vid det kejserliga hovet.
År 1903 arrangerades en enorm maskeradbal i Vinterpalatset i Sankt Petersburg. Det skulle bli en av de sista stora praktfesterna under det ryska kejsardömet. Gästerna klädde sig i historiska dräkter inspirerade av 1600-talets Ryssland. Smyckena var minst lika spektakulära. Diamanter, pärlor, smaragder och safirer prydde kläder och huvudbonader. Maria Fjodorovna bar den stora blå safiren tillsammans med en ännu större systersten på framsidan av sin praktfulla dräkt.
Fabergé skapade det praktfulla smycket
På den tiden satt safiren i en diamantinfattning tillverkad av Fabergé, den legendariska juvelerarverkstad som bland annat skapade de berömda kejserliga påskäggen. Det ursprungliga smycket var inte ett armband utan en brosch eller ett dekorativt spänne. Safiren var dessutom långt äldre än själva infattningen. Enligt Sotheby’s tyder den ovanliga slipningen på att stenen kan ha bearbetats redan under mogulrikets tid, flera hundra år innan den hamnade i den ryska kejsarfamiljens ägo.
Den exakta tidpunkten när safiren blev en del av de ryska kronjuvelerna är inte känd. Men den fanns i den kejserliga samlingen under 1800-talet. Och där stannade den fram till den revolution som förändrade Rysslands historia.
Revolutionen förändrade allt
År 1917 störtades tsarväldet. Nikolaj II abdikerade och året därpå mördades han tillsammans med sin familj. De nya makthavarna tog kontroll över stora delar av kejsarfamiljens enorma förmögenhet, däribland kronjuvelerna.
Efter revolutionen lät den sovjetiska staten inventera smyckessamlingen. Resultatet blev en praktfull katalog i fyra delar, sammanställd under ledning av mineralogen Alexander Fersman mellan 1924 och 1926. Där finns den blå safiren dokumenterad tillsammans med sin tidigare diamantinfattning.
Men den sovjetiska staten valde att sälja delar av skatterna utomlands. Vissa historiskt viktiga juveler fick stanna i Ryssland, medan andra såldes för att ge inkomster. Safiren från kejsarinnans dräkt hörde till stenarna som lämnade landet.
Köptes av en excentrisk operasångerska
Nästa kapitel i juvelens historia utspelade sig långt från det ryska hovet. År 1927 köptes safiren från Cartier av Ganna Walska, en polskfödd operasångerska och societetsprofil som var känd för sina extravaganta smycken.
Hos henne fick stenen ett nytt liv. Den placerades först som mittpunkt i ett långt halsband. Två år senare lät hon göra om smycket igen, den gången tillsammans med en enormt stor smaragd på över 256 karat.
Under de följande årtiondena fortsatte safiren att byta infattning. Walska var en passionerad samlare som gärna förändrade sina juveler efter tidens mode. När hennes smyckessamling såldes på auktion 1971 fanns den historiska safiren fortfarande med.
Nu sitter den i ett Cartier-armband
Safiren dök senare upp på Sotheby’s auktion i Genève 1992. Då var den monterad i ett annat halsband. Men år 2015 fick den den form som den har i dag. Juvelerarfirman Cartier skapade ett nytt armband i platina, diamanter och bergkristall med den enorma blå stenen som mittpunkt.
Armbandet är inspirerat av art déco-stilen och har ett utbytbart mittparti. På så sätt kan den historiska safiren tas ur smycket utan att hela armbandet behöver förändras. Enligt auktionshuset kommer stenen ursprungligen från Ceylon, dagens Sri Lanka. Gemmologiska undersökningar visar också att den inte har värmebehandlats för att förbättra sin färg. Det är en egenskap som är särskilt eftertraktad bland samlare av exklusiva ädelstenar.
Kan bli en av auktionens dyrgripar
Den 11 november är det dags för nästa kapitel i safirens långa historia. Då säljs den vid Sotheby’s auktion Royal & Noble Jewels i Genève. Värderingen är satt till 850 000–1 700 000 schweizerfranc. Det högsta beloppet motsvarar omkring 20 miljoner kronor, beroende på valutakursen.
Auktionen innehåller också flera andra smycken med kopplingar till Europas gamla kungahus, bland annat en diamanttiara och exklusiva juveler från Cartier. Men få av föremålen har en lika dramatisk bakgrund som den stora safiren.
Den har burits av en rysk kejsarinna, överlevt revolutionen, sålts av Sovjetunionen, ägts av en operasångerska och byggts om av en av världens mest berömda juvelerare. Nu väntar en ny ägare. Och kanske ett nytt rekordpris.
