Nätavgifterna för el kan komma att chockhöjas de närmaste tre åren. Redan vid årskiftet höjer flera aktörer rejält. Det påverkar 2 miljoner kunder.
–Jag ser ingenting som talar för att de inte skulle nyttja sina intäktsramar fullt ut och öka intäkterna därefter, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta till DN.
Nätavgifterna är den kostnad kunden betalar för att få vara ansluten till elnätet. Och trots att marknaden består av 150 olika bolag tvingas kunden använda den aktör som äger ledningarna som hushållet får sin ström från.
Och det är stor skillnad mellan bolagen. Den genomsnittliga avgiften har i år höjts drygt 2 procent för boende i villa och 4 procent för lägenhetskunder. Men stora bolag som Vattenfall och Eon har höjt med så mycket som 10 procent, medan andra låtit bli eller till och med sänkt avgifterna, skriver DN.
Hur mycket elnätsbolagen får öka intäkterna via nätavgifterna bestäms av Energimarknadsinspektionen (Ei). Då det klassas som monopolmarknader får de inte ta ut hur mycket som helst, utan intäkterna är tänkta att täcka kostnader som investeringar i elnäten. Men mellan 2024 och 2027 har bolagen tillstånd att öka intäkterna med otroliga 100 miljarder kronor.
– Flera, framför allt de stora, har enligt min bedömning inte tagit ut hela den höjning som intäktsramarna ger utrymme för under 2024. Det betyder att de kommer kunna höja priserna ännu mer framöver, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta.
Flera bolag har redan börjat. Vattenfall meddelade i slutet av november att avgiften höjs med cirka 15 procent efter årsskiftet, och Ellevio kommer att höja sitt pris med 6 procent. Tillsammans har bolagen 2 miljoner svenska kunder.
– Jag ser ingenting som talar för att de inte skulle nyttja sina intäktsramar fullt ut och öka intäkterna därefter under de kommande åren. Myndigheten har ju frågat dem hur mycket de anser att de behöver få in för att driva sin verksamhet, säger Björn Berggren, till DN.
Att intäktsramarna är för generösa och att bolagen överkompenseras, det håller till och med Ei själva med om. De menar på att bolagens förutsättningar beräknas på fel sätt med dagens modell. Bland annat värderas befintliga anläggningar för högt, och med det framstår deras kostnader som högre.
– Det leder till att också intäktsramen blir högre än vad den annars skulle ha varit. Det vi strävar efter är en reglering som bättre avspeglar företagens faktiska kostnader, säger Tommy Johansson, avdelningschef för energisystem på Ei, till tidningen.
Förhoppningen är att kunna ändra på beräkningsmodellerna inför nästa period som börjar 2028. Annars kan det bli fyra år till där bolagen höjer kostnaderna ordentligt. Men då krävs att regeringen gör ett antal ändringar i ellagen. Vilket tar tid.
När tidningen frågar energi- och näringsdepartementet kan pressekreteraren Dan Jormvik inte svara på om någon lagrådsremiss eller proposition är på gång. ”Betänkandet bereds inom regeringskansliet”, skriver han i ett mejl.
LÄS MER:
Har bland annat jobbat som journalist på nyhetsbyrån TT.
