Den som blir lurad av bedragare kan drabbas en gång till. Banken kan spärra personens BankID, vilket kan göra det svårt att sköta allt från räkningar till myndighetsärenden. Och den som vill få beslutet prövat kan tvingas ta banken till domstol – med risk för stora rättegångskostnader.
BankID har blivit en självklar del av svenskarnas vardag. Det används för att logga in på banken, deklarera, kontakta myndigheter och identifiera sig hos mängder av företag. Men vad händer om banken plötsligt spärrar tjänsten? För den som utsatts för ett bedrägeri kan konsekvenserna bli särskilt svåra.
Banken kan bedöma att det finns en säkerhetsrisk och spärra BankID, trots att kunden själv varit ett brottsoffer. Problemet uppmärksammas av Dagens Nyheter, som granskat vilka möjligheter bankkunder har att få sådana beslut prövade. Resultatet är nedslående för den som anser sig felaktigt behandlad.
Går inte att överklaga hos ARN
Att få sitt BankID spärrat är ett mycket vanligt klagomål hos Konsumenternas Bank- och finansbyrå, som ger kostnadsfri vägledning till bankkunder. Många som kontaktar byrån är frustrerade över att de inte kan få bankens beslut prövat hos Allmänna reklamationsnämnden, ARN.
Förklaringen finns i hur reglerna är utformade. ARN kan pröva vissa tvister om tillgång till betalkonton med grundläggande funktioner. Men BankID räknas inte som en sådan funktion enligt betaltjänstlagen. När kunder försökt få sina BankID-spärrar prövade hos nämnden har ärendena därför inte tagits upp.
DN har tidigare berättat om en 78-årig kvinna som fick sitt BankID spärrat av Länsförsäkringar efter ett bedrägeri. När hon vände sig till ARN upptäckte hon att nämnden inte kunde pröva frågan.
Bankerna hänvisar till domstol
När DN frågar Svenska Bankföreningen om problemet hänvisar organisationen till möjligheten att inleda en rättsprocess. Bankföreningen framhåller att BankID inte betraktas som en grundläggande funktion enligt betaltjänstlagen. Men för en privatperson kan det vara ett stort steg att stämma sin egen bank.
Fredrik Jörgensen, jurist vid Rättsakuten, förklarar att kunden själv måste väcka en civilrättslig talan. En sådan process skulle exempelvis kunna handla om att banken saknat stöd i avtalet för att spärra tjänsten eller vägra utfärda ett nytt BankID. Det skulle också kunna handla om att banken gjort en alltför generell riskbedömning eller låtit spärren bestå orimligt länge.
– Kunden behöver därför inte vinna bara genom att visa att han eller hon själv varit brottsoffer. Frågan blir snarare vilket underlag banken haft, om bedömningen varit individuell och om den fortfarande är motiverad när tiden går, säger Fredrik Jörgensen till DN.
Kan tvingas betala bankens advokater
Det är framför allt den ekonomiska risken som kan avskräcka människor från att ta strid. Den som förlorar ett vanligt tvistemål kan bli skyldig att betala både sina egna och motpartens skäliga rättegångskostnader. Om motparten är en storbank kan det handla om betydande belopp.
– Den ekonomiska risken ska inte underskattas, säger Fredrik Jörgensen till DN.
Även Fredrik Nordquist, jurist och biträdande chef vid Konsumenternas Bank- och finansbyrå, framhåller att domstolsvägen är problematisk för många privatpersoner.
– Många ser inte det som ett realistiskt sätt att pröva tvister. Det beror främst på att det är förenat med en ekonomisk risk om man förlorar tvistemålet, säger han till DN.
Det innebär att personer som anser sig ha blivit felaktigt avstängda kan avstå från att få saken prövad. En annan viktig detalj är att ett BankID som spärrats normalt inte går att öppna igen. För den som tar strid mot banken skulle målet därför sannolikt vara att få ett nytt BankID utfärdat.
Samtidigt har bankerna ett omfattande ansvar för att förebygga bedrägerier och missbruk av digitala legitimationer. De kan därför ha legitima skäl att spärra BankID när en säkerhetsrisk upptäcks. Men juristen Fredrik Jörgensen ifrågasätter hur länge en person ska kunna hållas avstängd efter att själv ha blivit utsatt för ett bedrägeri.
Han menar att banken efter en längre tid rimligen bör kunna förklara varför kunden fortfarande bedöms utgöra en risk. Att problemen inte bara är teoretiska framgår även av Konsumenternas Bank- och finansbyrås rapport om 2025. Där berättar en person om hur ett investeringsbedrägeri först ledde till att alla besparingar försvann.
Därefter avslutade banken personens betalkonto och spärrade BankID. Den drabbade beskriver hur svårt det blev att betala räkningar, köpa mat och över huvud taget klara vardagen utan fungerande digital identifiering. Konsumenternas rapport visar också att klagomål kopplade till bankernas åtgärder mot penningtvätt ökade under 2025.
Så gör du om ditt BankID spärras
Den som får sitt BankID spärrat bör först kontakta banken och begära en förklaring till beslutet. Om problemet inte löses kan kunden vända sig till bankens klagomålsansvarige och begära en ny bedömning. Det går också att kontakta Konsumenternas Bank- och finansbyrå för kostnadsfri och oberoende vägledning.
Om banken dessutom avslutat kundens betalkonto kan det finnas särskilda möjligheter att få just kontobeslutet prövat hos ARN. Men för den som enbart vill få sitt BankID tillbaka saknas motsvarande prövningsmöjlighet. Det är den luckan i konsumentskyddet som nu uppmärksammas. Och för den som redan blivit lurad på sina pengar kan ytterligare en kostsam strid mot banken vara ett alternativ som i praktiken är omöjligt.
