Flera kommuner i landet stoppar lågpriskedjornas försök till att etablera butiker. Willys är en kedja som länge tampats med kommunernas restriktioner, trots en hög efterfrågan från kunder som önskar billigare alternativ i sina närområden.
En granskning från Konkurrensverket visar att över 100 svenska kommuner saknar lågprisbutiker för livsmedel, vilket påverkar en miljon svenskar som därmed inte har tillgång till billigare alternativ för dagligvaruhandel, rapporterar DN. Lågpriskedjor som Willys uttrycker stor irritation över kommunala beslut som hindrar deras etablering.
– Det är väldigt frustrerande eftersom vi dagligen får samtal från kunder som vädjar om att vi ska etablera oss, där vi kan göra skillnad för deras vardag och ekonomi, säger Willys etableringschef Heinz Möller.
Enligt Plan- och bygglagen har kommuner rätt att besluta var och hur stora livsmedelsbutiker får vara. Detta används ibland för att begränsa konkurrensen, hävdar Heinz Möller. Han menar att reglerna ofta gör det svårt för lågprisbutiker att slå sig in på nya marknader. Lågprisaktörer behöver ofta större lokaler för att hantera stora volymer, men många kommuner begränsar butikernas storlek eller fördröjer tillståndsprocessen.
– Ingen skulle få för sig att vägra en skobutik att öppna, men mataffärer kan man stoppa utan tydliga skäl, säger Heinz Möller till DN.
Enligt kedjan är det framför allt i sydvästra Sverige som motståndet är starkt, trots att efterfrågan från kunder är hög. Samtidigt finns kommuner som välkomnar lågprisbutiker, men etableringar kan fortfarande ta 5–7 år på grund av tidskrävande detaljplaneändringar.
– Trots att vi har anpassat oss och gjort oss skalbara så att vi ska rymmas i mindre lokaler, och att vi är flexibla med plats och tar hänsyn till miljö, så nekas vi ofta i alla fall. Det finns platser där vi försökt etablera oss i 5–10 år, vi har kämpat och kämpat för att få komma dit, men man kommer hela tiden med nya hinder, säger Heinz Möller.
Kristina Alvendal, utredare inom stadsbyggnad, påpekar att kommunerna ofta är osäkra på hur lågprisbutiker ska hanteras. Farhågor om ökad trafik, påverkan på stadskärnor och otillräckliga utrymmen i nybyggda stadsdelar är några av de skäl som kommuner anger för att begränsa etableringar.
Konkurrensverket anser att dagens tillämpning av Plan- och bygglagen behöver ses över för att underlätta för lågpriskedjor att etablera sig. Tillsammans med Boverket arbetar myndigheten nu på att ta fram riktlinjer som ska stötta kommunerna i planeringsarbetet och minska hindren för nya aktörer.
LÄS MER:
Mauritza Klingspor är examinerad journalist med erfarenhet från nyhetsbyråer och dagspress.
