Varje jul, år efter år, uppstår samma debatter kring julskinkan och hur grisen mådde i livet. Nu kan du vara lugn och äta den med gott samvete, åtminstone enligt LRF.
– Den svenska grisen förtjänar sin hedersplats på julbordet – för det är en gris konsumenten kan vara säker på har haft det bra, skriver LRF Ungdomens riksstyrelse i en debattartikel.
Nu.se har tidigare skrivit om att SVT nyligen förbjudit julskinka och annat kött på tillställningar med fler än tio personer. Anledningen ska vara för att minska klimatpåverkan, och försöka ta ett steg mot ett klimatneutralt Sverige år 2050. Därmed är julbordet 2024 det sista året för medarbetarna på SVT att äta den berömda julskinkan. Sedan blir det vegetriskt.
Beslutet har nåtts av stor kritik, och nu vill LRF Ungdomens riksstyrelse att svenskarna en gång för alla ska veta hur den svenska grisen har det i livet.
– Här vill vi som är insatta i uppfödning och grishållning i Sverige berätta om hur en svensk gris har haft det fram tills den fick sin hedersplats på julbordet, skriver de i en debattartikel i ATL.
Svensk grisproduktion omfattas av strikta lagar som syftar till att förbättra djurvälfärden, regler som inte alltid tillämpas i andra länder där sådana åtgärder ofta anses vara en onödig kostnad. I Sverige till exempel kuperas inte grisarnas svansar då det anses vara onödigt. Det är dock något som är vanligt i andra länder och görs för att förhindra grisarna mot att bita på varandras svansar som oftast orsakas av stress och brist på stimulans i grisgruppen. Svenska grisuppfödare använder istället flera husmorsknep för att få grisarna att sluta.
I Sverige får grisarna inte heller enbart stå på spaltgolv, som är utformat för att dränera bort avföring och urin. De måste ha tillgång till ett heltäckande golv med strö. Boxytan per gris skiljer sig också från många andra länder, där man har sett till att grisarna har mer utrymme. En svensk sugga med små kultingar har exempelvis en box som är 50 procent större än en dansk eller tysk gris. Även maten är något som LRF nämner i debattartikeln. Att Sverige är ett land där de faktiskt ger grisen den mängd mat den behöver.
– Det finns ingen vinst i en gris som är hungrig och som därför behöver gå kvar i stallet längre för att växa klart, skriver de.
Som svar på den goda grishållningen i Sverige, lyfter LRF det faktum att Sverige är ett av de länder med lägst antibiotikaanvändning inom grisproduktionen. Men skulle ytterligare frågor angående vilka regler och lagar som gäller för grisuppfödning i Sverige, så hänvisar LRF till Jordbruksverkets hemsida. De ger även förslag om att tänka till innan de ser en hemsk bild på en gris och kolla “facit” innan du blir alltför förskräckt.
– För oss är det självklart. Den svenska grisen förtjänar sin hedersplats på julbordet, i kylskåpet och på grillen – för det är en gris konsumenten kan vara säker på har haft det bra.
LÄS MER:
Matilda Härviden studerar journalistik vid Södertörns Högskola.
