Ny lag träder i kraft i morgon – det här händer i kassan

I morgon ändras reglerna för miljontals svenskar som handlar på kredit. Även ett litet köp på faktura kräver en granskning av din ekonomi. Hos Klarna kan kunder behöva uppge både sin lön och sina boendekostnader.
Här är 12 frågor och svar om den nya lagen – och vad som händer i kassan.

Det har blivit allt enklare att handla först och betala senare. Ett par skor, en mobiltelefon eller en julklapp kan köpas med några knapptryck och betalas långt efter att varan levererats. Men från och med i morgon, fredag den 20 november, förändras spelreglerna för svenska konsumenter.

Då träder en helt ny konsumentkreditlag i kraft. Den innebär bland annat att betalbolag och långivare måste göra noggrannare kontroller av kundernas ekonomi. Även mindre köp som tidigare kunde genomföras utan någon omfattande kreditprövning kan nu kräva att kunden lämnar uppgifter om sin privatekonomi.

För den som handlar på nätet kan förändringen bli märkbar redan i kassan. Betalbolag som Klarna behöver bedöma om kunden verkligen har råd att betala tillbaka pengarna. Det kan innebära frågor om allt från inkomst till hyra, bolån och andra skulder.

Klarna kan kräva uppgifter om din lön

Klarna kan nu behöva be kunderna uppge sin nettolön och boendekostnad när de väljer att handla på kredit.
Uppgifterna används tillsammans med bland annat extern kreditupplysning och uppskattningar av kundens övriga utgifter. Kunden behöver enligt Klarnas besked inte rutinmässigt skicka in dokument som styrker uppgifterna.

Den som inte bedöms ha råd att betala tillbaka kan nekas kreditköpet, även om beloppet är relativt litet. Det blir därmed viktigare att ha ordning på ekonomin när man väljer att skjuta upp betalningen.
– Du behöver svara på frågor om din ekonomi, säger Moa Langemark på Finansinspektionen till Svenska Dagbladet.

Ska stoppa växande skulder

Bakgrunden är att allt fler konsumenter använder olika former av krediter för sin vardagskonsumtion. Regeringen vill minska risken för att människor bygger upp skulder som de sedan får svårt att betala. Den nya lagen ersätter konsumentkreditlagen från 2010 och bygger på ett uppdaterat EU-direktiv. Fler typer av kreditköp omfattas och kraven på långivarna blir tydligare.
– Med ytterligare skydd för konsumenterna fortsätter vi att stoppa ansvarslös kreditgivning, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman i regeringens presentation av lagen.

Förändringen kommer precis när julhandeln och Black Week närmar sig. Många svenskar kan därför möta de nya reglerna redan vid nästa köp.

Frågor och svar: Så fungerar den nya kreditlagen

1. När börjar den nya lagen gälla?
Fredag den 20 november 2026. Lagen gäller i huvudsak nya kreditavtal som ingås från och med detta datum. Äldre kreditavtal fortsätter normalt att omfattas av de tidigare reglerna, med vissa undantag för löpande krediter.

2. Vad är den största förändringen?
Fler köp omfattas av krav på en grundlig kreditprövning. Företaget måste bedöma om kunden har ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka krediten. Det räcker inte att bara kontrollera om personen har betalningsanmärkningar.

Bedömningen ska utgå från kundens inkomster, utgifter och skulder. Hur omfattande kontrollen behöver vara beror bland annat på kreditbeloppet och riskerna.

3. Gäller lagen även småköp på faktura?
Ja, många mindre fakturaköp omfattas nu av de skärpta reglerna. Det gäller särskilt när ett fristående betalbolag, som Klarna, Riverty eller Qliro, erbjuder krediten.

Det finns dock särskilda undantag och lättnader för vissa kostnadsfria fakturakrediter som lämnas direkt av butiken. Bland annat spelar betalningstiden och företagets storlek roll.

4. Måste jag uppge min lön och bostadskostnad?
Det kan du behöva göra. Kreditgivaren ska bedöma din betalningsförmåga och kan därför fråga om din inkomst efter skatt, hyra eller bolånekostnad, andra utgifter och befintliga skulder.

Klarna har uppgett att kunder kan få lämna uppgifter om nettolön och boendekostnader. Företaget kan också använda uppgifter från externa kreditupplysningar.

5. Kan jag nekas att köpa något för bara några hundralappar?
Ja. Om köpet finansieras med en kredit som omfattas av reglerna och kreditgivaren bedömer att du saknar ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka, får krediten inte beviljas.

Det betyder att ett köp på faktura kan nekas även när varan är billig. Du kan fortfarande välja att betala direkt med exempelvis bankkort eller Swish.

6. Kommer Klarna och andra betalbolag att ta en kreditupplysning vid varje köp?
Inte nödvändigtvis. Lagen kräver att kreditgivaren gör en tillräcklig kreditprövning och kontrollerar uppgifterna på ett lämpligt sätt. Den föreskriver inte att en viss kreditupplysningstjänst måste användas vid varje enskilt köp.

Hur kontrollen genomförs beror på företaget, kundens ekonomiska situation och vilken typ av kredit det gäller.

7. Kan jag få veta varför jag nekats en kredit?
Ja. Kreditgivaren ska snarast tala om varför ansökan nekades. Om avslaget bygger på uppgifter från en extern databas ska företaget informera om vilka uppgifter som använts och vilken databas de kommer från.

Om beslutet bygger på automatiserad behandling av personuppgifter har du dessutom rätt att begära en mänsklig granskning och en förklaring av kreditprövningen.

8. Får företagen välja faktura åt mig automatiskt?
Nej. Kreditbetalning får inte vara ett förvalt alternativ som du passivt accepterar. Du ska själv aktivt välja om du vill använda en kreditlösning. Syftet är att minska risken för att konsumenter tar krediter av misstag eller utan att vara medvetna om villkoren.

9. Vad händer om jag redan har handlat på kredit?
Kreditavtal som ingåtts före den 20 november fortsätter i huvudsak att omfattas av den gamla konsumentkreditlagen. Vissa nya bestämmelser gäller dock även äldre avtal om löpande krediter. Du behöver alltså inte automatiskt ansöka om ett nytt lån eller en ny kredit för att lagen ändras.

10. Får jag ångra ett kreditköp?
Ja, den nya lagen ger som huvudregel 14 dagars ångerrätt för kreditavtal. Ångerfristen börjar tidigast när du fått den information och de avtalsvillkor som lagen kräver.

När du ångrar själva krediten måste du normalt betala tillbaka det lånade beloppet inom 30 dagar, tillsammans med eventuell ränta för tiden du haft tillgång till pengarna. Att ångra krediten är en annan sak än att ångra själva varuköpet. För varan gäller reglerna om exempelvis ångerrätt vid distansköp.

11. Vad händer om jag får svårt att betala?

Kreditgivaren ska ha rutiner för att tidigt upptäcka betalningssvårigheter och informera om möjligheten att få hjälp med budget- och skuldfrågor. Vid försenade betalningar ska företaget, när det är lämpligt, erbjuda alternativ till indrivning. Det kan till exempel handla om ändrade betalningsvillkor, uppskov eller sänkt ränta. Bedömningen ska ta hänsyn till kundens ekonomiska situation.

Det innebär en möjlighet till hjälp och en skyldighet för företaget att pröva lämpliga lösningar, men ingen automatisk rätt att få skulden avskriven.

12. Var kan jag få hjälp om jag har för många krediter?

Alla kommuner erbjuder budget- och skuldrådgivning. Rådgivningen är kostnadsfri och kan hjälpa dig att få överblick över skulder, prioritera betalningar och undersöka möjliga lösningar. Den som har flera mindre krediter bör särskilt kontrollera den totala månadskostnaden. Även räntefria köp kan bli dyra om betalningarna missas och påminnelseavgifter eller dröjsmålsränta tillkommer.

Det viktigaste att tänka på inför fredag

För den som handlar som vanligt och betalar direkt blir förändringen liten. Men den som använder faktura, delbetalning eller andra kredittjänster kan märka att fler frågor dyker upp i kassan. Kontrollera därför alltid om betalningen innebär att du tar en kredit, hur mycket den totalt kostar och när pengarna måste betalas tillbaka. Ha också uppgifter om din inkomst och dina boendekostnader tillgängliga om du planerar att ansöka om kredit.

Från och med den 20 november blir det svårare för betalbolagen att godkänna krediter utan en ordentlig bedömning av kundens ekonomi.
Källor: Konsumentverket, Finansinspektionen, regeringens proposition 2025/26:223, konsumentkreditlagen (2026:1011) samt Svenska Dagbladets intervju med Klarna och Finansinspektionen.

Senaste nytt