3,5 miljoner svenskar få mer pengar på lönekontot. 500 kollektivavtal rivs när nya avtal förhandlas. Så här mycket kan din lön öka.
Nästan 3,5 miljoner anställda kan förvänta sig högre lön när omkring 500 kollektivavtal ska förnyas. När de nuvarande spelreglerna för lönerna löper ut väntar förhandlingar på bred front över hela landet. Nu har Riksbankens nya underlag släppts med de första indikationerna på nivån.
Det är Origo Group som på uppdrag av Riksbanken har mätt i vilken takt fack och arbetsgivare tror att lönerna kommer att stiga. Mätningen visar att facken förväntar sig något högre löneökningar än arbetsgivarna enligt Dagens Industri. I en analys av Dagens Industri, som har granskat siffrorna, noteras att utfallet brukar hamna mittemellan parternas förväntningar.
– Det skulle innebära nominella löneökningar på strax över 3 procent de närmaste åren, skriver tidningen.
Mer kvar i plånboken
Mätningen visar även att parterna har väldigt likartade förväntningar på inflationen, vilka ligger nära Riksbankens mål på 2 procent. Om förutsägelsen står sig innebär det en ökning av reallönen – alltså vad som faktiskt finns kvar i plånboken när inflationen räknats bort.
– Får parterna rätt om inflationstakten skulle det innebära reala löneökningar om drygt 1 procent per år. Det är inte fantastiskt men väl i linje med hur det har sett ut sedan industriavtalet slöts 1997, menar Dagens Industri.
Fokus på rättvisa
De nuvarande avtalen, som har styrd lönerna de senaste två åren, löper ut i mars. Inför de stundande förhandlingarna uppger Unionens förhandlingschef, Martin Wäsfelt, att medlemmarnas engagemang är ovanligt stort och att kraven spänner över fler områden än tidigare.
– Många vill se reallöneökningar och känna att lönen sätts på ett rättvist och begripligt sätt, sade han i ett uttalande i somras.
Vid sidan av själva lönebeloppet handlar avtalsrörelsen i hög grad om transparens. Enligt facket upplever många anställda att det är svårt att förstå hur lönerna sätts och att skillnaderna ofta framstår som omotiverade.
– Det räcker inte att systemet finns, det måste också fungera i praktiken. Här finns ett tydligt utvecklingsbehov som vi behöver adressera i avtalen, säger Martin Wäsfelt.
Joar är journalist med erfarenhet från dagspress och nyhetsbyrå.
