Att spela svårfångad brukar beskrivas som ett knep för att göra någon mer intresserad. Men enligt sociologiprofessorn Emma Engdahl kan strategin få rakt motsatt effekt. Nu ger hon ett enkelt råd till alla som dejtar.
Den som har dejtat känner kanske igen situationen. Man har träffat någon man tycker om. Samtalet har flutit på, kemin verkar finnas där och man vill gärna ses igen. Men sedan börjar funderingarna. Ska jag skriva redan i kväll? Verkar jag för angelägen om jag svarar direkt? Borde jag vänta ett par dagar och låta den andra personen ta initiativ?
Många har fått höra att det är viktigt att inte visa för mycket intresse i början av en relation. Att den som är lite svår att få tag på blir mer attraktiv. Men det rådet får nu kritik av sociologiprofessorn Emma Engdahl vid Göteborgs universitet. Hon forskar om kärlek, relationer och dejtingkultur och menar att strategin kan göra mer skada än nytta.
Därför går många dejter fel
I en intervju med Sveriges Radio P4 Sjuhärad berättar Emma Engdahl att många människor försöker skydda sig själva från att bli avvisade. I stället för att visa att de tycker om någon försöker de framstå som mindre intresserade. Det kan kännas tryggare i stunden. Om den andra personen inte vill träffas igen har man åtminstone inte avslöjat sina egna känslor fullt ut.
Men strategin får också konsekvenser.
– När folk dejtar idag så blir det ofta misslyckat eftersom ingen släpper garden, säger Emma Engdahl till P4.
Det blir ett slags ömsesidig försiktighet där båda väntar på att den andra ska visa intresse först. Resultatet kan bli att två personer som egentligen tycker om varandra aldrig kommer vidare.
Det gamla knepet kan slå tillbaka
Föreställningen att man ska vara svårfångad bygger på tanken att det som är svårt att få blir mer eftertraktat. I vissa situationer kan osäkerhet eller mystik säkert väcka nyfikenhet. Men enligt Emma Engdahl fungerar det dåligt som långsiktig strategi för att skapa en nära relation.
Den som hela tiden håller tillbaka sina känslor riskerar att bli mindre attraktiv snarare än mer. För att en relation ska kunna utvecklas behöver människor till slut våga visa intresse och göra sig känslomässigt tillgängliga. Att ständigt försöka verka oberörd kan i stället signalera att man inte är intresserad. Då är det lätt att den andra personen drar sig undan.
Rädslan för att bli avvisad styr
Enligt professorn är rädslan för avvisande en viktig förklaring till beteendet. Att visa känslor innebär en risk. Den andra personen kanske inte känner likadant. För många är det enklare att förekomma en möjlig besvikelse genom att hålla distans.
Men det skyddet kan också hindra människor från att få den närhet de längtar efter. Problemet är särskilt tydligt när båda personerna använder samma strategi. Den ena väntar på ett meddelande. Den andra väntar också. Ingen vill vara den som verkar mest intresserad. Till slut kan kontakten rinna ut i sanden, trots att det kanske fanns förutsättningar för något mer.
Det enkla rådet: Visa intresse
Det positiva i Emma Engdahls resonemang är att lösningen inte behöver vara särskilt komplicerad. Det handlar om att våga vara tydligare med vad man känner och vill. Tycker man att en dejt varit trevlig kan man säga det. Vill man ses igen behöver det inte vara fel att föreslå en ny träff.
Det betyder inte att man ska pressa någon annan eller ignorera tecken på att intresset inte är ömsesidigt. Tvärtom är respekt för den andra personens vilja en viktig del av en fungerande relation. Men det finns en skillnad mellan att ge någon utrymme och att medvetet låtsas vara ointresserad. Det är den senare strategin som professorn ifrågasätter.
Dejting har blivit ett strategispel
Moderna dejtingappar och sociala medier ger människor fler sätt än tidigare att träffa nya partners. Samtidigt kan de skapa en kultur där varje meddelande, svarstid och formulering analyseras. Det är lätt att börja fundera på vad den andra personen egentligen menar och hur man själv bör agera för att framstå i bästa möjliga dager.
Men när dejtandet blir ett spel där ingen vågar visa sina verkliga avsikter kan det bli svårt att bygga den trygghet som många söker. Emma Engdahls resonemang pekar på en motsägelse: För att undvika att bli sårade försöker människor skydda sig så mycket att de samtidigt minskar möjligheten att komma nära någon.
Ett råd som inte kräver någon dejtingapp
Det fina med professorns råd är att det inte kräver någon ny app, en dyr kurs eller avancerad strategi. Det handlar snarare om att våga göra något som många försöker undvika: visa att man faktiskt tycker om någon.
En kort hälsning efter en trevlig dejt behöver inte innebära att man är desperat. Att föreslå en ny träff är inte samma sak som att vara påträngande. Och att svara på ett meddelande när man har tid är inte ett tecken på svaghet. Det är vardagliga exempel på hur man kan vara tydlig utan att gå för fort fram.
För den som försökt göra sig mer attraktiv genom att spela svårfångad kan det därför vara värt att prova en enklare väg. Sluta låtsas vara ointresserad. Visa i stället när du faktiskt tycker om någon.
