Forskarna trodde att de som bara äter växtbaserad mat skulle ha den mest gynnsamma tarmfloran. Men resultatet blev det motsatta på en viktig punkt. Personer som även äter kött och andra animaliska livsmedel hade en större mångfald av tarmbakterier. Nu pekar forskarna ut ett näringsämne som kan förklara den oväntade skillnaden.
Det är en upptäckt som har överraskat forskarna vid Köpenhamns universitet. Under lång tid har forskning visat att en kost med mycket grönsaker, frukt, fullkorn och andra fiberrika livsmedel kan gynna hälsan. Inte minst har kostens betydelse för de biljoner bakterier som lever i våra tarmar fått stor uppmärksamhet.
Därför hade forskarna en tydlig förväntan när de började jämföra tarmfloran hos personer som åt vegansk kost med personer som åt både växtbaserade och animaliska livsmedel. Veganer borde ha den mest varierade tarmfloran. Men när resultaten analyserades visade det sig att forskarna hade haft fel.
– Det kom som en mycket stor överraskning. Eftersom veganer enbart äter växtbaserade livsmedel och därför får i sig stora mängder kostfibrer och andra nyttiga växtämnen som stimulerar tarmfloran, förväntade vi oss att de skulle ha större bakteriemångfald än allätarna. Men så var inte fallet, säger professor Oluf Borbye Pedersen vid Köpenhamns universitet i ett forskningsuttalande.
I den nya studien deltog 150 friska vuxna danskar. Hälften, 75 personer, åt en helt vegansk kost utan kött, fisk, ägg eller mjölkprodukter. De övriga 75 deltagarna åt blandkost med både vegetabiliska och animaliska livsmedel. Forskarna undersökte deltagarnas avföringsprover, blod och urin för att kartlägga vilka bakterier och virus som fanns i tarmarna och vilka ämnen som bildades i kroppen.
Resultatet publicerades den 7 oktober i den vetenskapliga tidskriften Microbiome och har väckt uppmärksamhet internationellt. Det mest oväntade resultatet var att personerna som åt blandkost i genomsnitt hade fler olika typer av tarmbakterier än veganerna. Det var anmärkningsvärt eftersom veganerna åt mer kostfibrer, något som normalt förknippas med en gynnsam tarmflora.
En hög bakteriemångfald betraktas ofta som ett tecken på ett robust mikrobiellt ekosystem. Professor Oluf Borbye Pedersen jämför människans tarm med en regnskog.
– Vår tarm är ett enormt komplext ekosystem. Den kan jämföras med en regnskog, som fungerar bäst när den rymmer så många olika arter som möjligt. Detsamma gäller vårt inre mikrobiella ekosystem, säger han.
Pekar ut proteinet som möjlig förklaring
Men forskarna upptäckte också något annat. Alla veganer hade inte lika låg bakteriemångfald. En grupp stack ut: de veganer som åt mest protein. Deras tarmflora liknade i det här avseendet mer tarmfloran hos dem som åt blandkost. Det gav forskarna en ny ledtråd.
När de granskade deltagarnas matvanor hittade de en tydlig skillnad. Bland veganerna kom i genomsnitt 12 procent av energin från protein. Hos dem som åt blandkost var motsvarande andel 17 procent. Skillnaden var alltså fem procentenheter. Samtidigt såg forskarna ett samband mellan proteinintag och bakteriemångfald inom den veganska gruppen. Ju mer protein deltagarna åt, desto större tenderade mångfalden av tarmbakterier att vara.
– Studien antyder att den lägre genomsnittliga mångfalden av tarmbakterier hos veganerna kan vara kopplad till deras lägre proteinintag, säger Oluf Borbye Pedersen.
Han beskriver protein som en möjlig förbisedd faktor när det gäller tarmflorans sammansättning. Det betyder däremot inte att forskarna har bevisat att kött i sig ger en bättre tarmflora. Studien visar ett samband mellan proteinintag och bakteriemångfald. Den visar inte att proteinet orsakar skillnaden eller att animaliskt protein är bättre än vegetabiliskt.
Det kanske mest intressanta är att resultaten inte alls var entydigt till blandkostens fördel. Tvärtom. Trots att veganerna i genomsnitt hade mindre mångfald av tarmbakterier visade de flera gynnsamma hälsomarkörer. De hade lägre blodsocker, lägre kolesterolnivåer och mindre tecken på inflammation än deltagarna som åt blandkost.
Deras tarmflora innehöll också fler bakterier som är specialiserade på att bryta ned kostfibrer. Forskarna hittade dessutom mikroorganismer och ämnesomsättningsmönster som tidigare kopplats till god hjärt-kärlhälsa.
– Bortsett från den minskade mångfalden av tarmbakterier fann vi att veganerna hade en tarmflora med hälsofrämjande egenskaper, säger Oluf Borbye Pedersen.
Fyndet visar varför det kan vara missvisande att bedöma en människas tarmhälsa enbart utifrån antalet bakteriearter. Vilka bakterier som finns där, vad de gör och vilka ämnen de producerar kan också vara avgörande.
Därför är resultaten överraskande
Forskarna undersökte inte bara bakterier utan även virus och andra mikroorganismer i tarmarna. Hos veganerna fann de bland annat en lägre förekomst av vissa bakterieangripande virus med potentiellt skadliga egenskaper. De hade också oftare mikroorganismen Blastocystis, som i den här studien var kopplad till lägre systoliskt blodtryck.
Hos personerna som åt blandkost såg forskarna i stället samband mellan vissa bakteriebildade ämnen och mindre gynnsamma markörer för ämnesomsättning och njurfunktion. Bland de undersökta ämnena fanns trimetylamin-N-oxid, TMAO, och p-kresylsulfat. Det innebär inte att alla som äter kött får dessa problem. Men det understryker att större bakteriemångfald inte automatiskt betyder bättre hälsa på alla områden.
Forskarna pekar särskilt på vikten av att människor som äter helt växtbaserat får i sig tillräckligt med protein. Det går att göra utan att börja äta kött, fisk eller mejeriprodukter. Oluf Borbye Pedersen nämner bland annat bönor, linser, hampafrön, chiafrön, quinoa och nötter som bra vegetabiliska proteinkällor. Även tofu, tempeh och andra sojaprodukter kan bidra med protein i en växtbaserad kost.
Forskarna har däremot inte undersökt om ett ökat proteinintag skulle förändra tarmfloran hos deltagarna. Det går därför inte att säga att en person som börjar äta mer protein automatiskt får större bakteriemångfald. Det är en fråga för framtida studier.
Kan förändra synen på tarmfloran
Det finns också flera begränsningar i undersökningen. För det första deltog bara 150 personer. För det andra var det en observationsstudie. Forskarna jämförde människor som redan hade olika kostvanor, i stället för att slumpmässigt låta deltagarna följa olika dieter. Därför kan de inte slå fast att kosten ensam orsakade skillnaderna.
Andra faktorer, som livsstil och individuella biologiska skillnader, kan också spela roll. Studien undersökte inte heller om någon grupp senare utvecklade färre sjukdomar eller levde längre. Forskarna kan därför inte dra slutsatsen att personer som äter blandkost generellt har bättre tarmhälsa än veganer.
Forskningen om tarmfloran har vuxit kraftigt under de senaste åren. Mikroorganismerna i våra tarmar hjälper till att bryta ned mat, producera olika ämnen och samspela med kroppens ämnesomsättning och immunförsvar. Men sambanden är komplicerade.
En stor internationell studie i Nature Microbiology från 2025, som omfattade över 21 000 människor, visade exempelvis att personer som åt mycket växtbaserad mat ofta hade bakterieprofiler kopplade till gynnsamma hälsomarkörer. Den nya danska undersökningen motsäger inte detta. Den tillför i stället ytterligare en pusselbit.
Blandkost var förknippad med större mångfald av tarmbakterier. Vegansk kost var samtidigt kopplad till flera gynnsamma ämnesomsättningsvärden. Det mest överraskande fyndet var att veganer med högre proteinintag hade större bakteriemångfald än andra veganer.
För vanliga människor finns ännu inget skäl att lägga om hela sin kost på grund av resultaten. Men upptäckten visar att det inte bara spelar roll hur mycket fibrer och grönsaker man äter. Även proteinintaget kan vara en viktig del av samspelet mellan maten och kroppens biljoner tarmbakterier.
Källor: Originalstudien i Microbiome, 7 oktober 2026, forskningsinformationen från Köpenhamns universitet och Nature Microbiology, 2025.
