Hur mycket behöver man egentligen få in varje månad för att leva riktigt bekvämt? En stor europeisk jämförelse ger ett överraskande svar. För en barnfamilj krävs betydligt mer. Men skillnaderna mellan Europas länder är enorma.
Det är en fråga som många funderar över när lönen kommer in på kontot. Hur mycket pengar behövs för att slippa oroa sig över räkningarna och samtidigt ha råd med resor, nöjen och ett ordentligt sparande? Nu har Euronews gjort en stor jämförelse av inkomsterna i 34 europeiska länder.
Resultatet visar att Sverige tillhör de länder där det krävs förhållandevis höga inkomster för att nå den övre delen av medelklassen. För en person som bor ensam i Sverige handlar det om motsvarande drygt 39 000 kronor i månaden efter skatt. För en familj med två vuxna och två yngre barn är motsvarande nivå drygt 83 000 kronor i månaden. Men det finns en viktig skillnad mellan den här jämförelsen och en vanlig löneundersökning.
Så har gränsen räknats fram
Euronews har utgått från OECD:s internationella definition av medelklassen. Enligt den räknas hushåll med en disponibel inkomst på mellan 75 och 200 procent av landets medianinkomst till den breda medelklassen. Euronews har sedan valt 150 procent av medianinkomsten som ett riktmärke för den övre delen av medelklassen. I Sverige motsvarar det ungefär 39 000 kronor per månad för en ensamstående.
Det är viktigt att beloppet avser disponibel inkomst, alltså pengar som finns kvar efter skatt och där även exempelvis vissa bidrag och andra inkomster kan ingå. Det betyder inte att en ensamstående måste ha exakt 39 000 kronor i nettolön för att leva bra. Nivån är ett statistiskt jämförelsemått, inte en vetenskapligt fastställd gräns för ett bekvämt liv.
Så mycket behöver svenska hushåll få in
| Hushåll i Sverige | Disponibel inkomst per månad |
|---|---|
| Ensamstående vuxen | Cirka 39 000 kr |
| Två vuxna utan barn | Cirka 59 000 kr |
| Två vuxna med två barn under 14 år | Cirka 83 000 kr |
Källa: Euronews beräkning utifrån Eurostats inkomstuppgifter och OECD:s definition av medelklassen. Beloppen är avrundade omräkningar till svenska kronor.
För barnfamiljen är det alltså hushållets sammanlagda disponibla inkomst som räknas. Om två vuxna delar lika på inkomsterna motsvarar nivån ungefär 41 500 kronor efter skatt per person. Men hushållets totala inkomster kan också bestå av andra delar än lön.
Här är skillnaderna enorma
Sverige är långt ifrån det enda landet där det krävs mycket pengar för att nå den övre delen av medelklassen. I Schweiz är nivån allra högst bland de 34 länder som ingår i jämförelsen. Där behöver en ensamstående ha motsvarande 6 491 euro i disponibel månadsinkomst.
I Luxemburg är motsvarande belopp 6 256 euro. Längre ner på listan finns bland annat Norge, Österrike och Danmark. I flera länder i södra och östra Europa är nivåerna betydligt lägre.
Tabell: Så mycket krävs i olika länder
| Land | Euro/mån efter skatt | Ungefär i svenska kronor* |
|---|---|---|
| Schweiz | 6 491 € | 71 400 kr |
| Luxemburg | 6 256 € | 68 800 kr |
| Norge | 5 240 € | 57 600 kr |
| Österrike | 4 568 € | 50 200 kr |
| Danmark | 4 524 € | 49 800 kr |
| Nederländerna | 4 308 € | 47 400 kr |
| Tyskland | 3 611 € | 39 700 kr |
| Sverige | 3 572 € | 39 300 kr |
| Frankrike | 3 307 € | 36 400 kr |
Omräknat med en illustrativ kurs på 11,00 kronor per euro. Det är inte en aktuell valutakurs för köp eller överföringar. Siffrorna gäller en ensamstående vuxens disponibla månadsinkomst vid 150 procent av respektive lands medianinkomst.
Därför räcker inte en hög lön alltid
Det kan se ut som att livet automatiskt skulle bli mycket enklare i ett land där motsvarande inkomstnivå är låg. Men det är inte så enkelt. Pengarnas köpkraft skiljer sig kraftigt mellan länderna. En inkomst på 20 000 kronor kan ge helt olika levnadsstandard beroende på vad boende, livsmedel, transporter och andra nödvändiga utgifter kostar.
Det är också därför jämförelsen inte ska tolkas som en rekommendation om hur stor lön man behöver för att flytta till ett visst land. När Euronews justerar inkomsterna efter ländernas olika prisnivåer blir skillnaderna betydligt mindre.
– Samma relativa inkomstposition kan också ge mycket olika levnadsstandard i olika länder, säger Koen Caminada, professor vid Leidens universitet, till Euronews.
Svenskar lägger mycket på boendet
En faktor som kan göra det svårt att känna sig ekonomiskt trygg trots en relativt hög inkomst är bostadskostnaden. Enligt Eurostat gick i genomsnitt 19 procent av EU-hushållens disponibla inkomster till boendet under 2024. I Sverige var andelen 25 procent. Bara Grekland och Danmark hade högre andelar i den jämförelse som Euronews hänvisar till.
Det betyder att en stor del av pengarna kan försvinna redan innan hushållet hunnit betala för mat, bil, resor och andra utgifter. För den som bor i en dyr storstad kan en hög lön därför ge betydligt mindre ekonomiskt utrymme än för någon med samma inkomst i en mindre kommun.
Var fjärde svensk saknar buffert
Även förmågan att klara en oväntad utgift säger mycket om hushållets ekonomi. Enligt Eurostats siffror för 2025 saknade 24,9 procent av svenskarna möjlighet att hantera en oförutsedd utgift av den storlek som används i undersökningen.
Det motsvarar ungefär var fjärde svensk. För hela EU låg andelen på 29,2 procent. Därför är en hög inkomst inte alltid detsamma som ekonomisk trygghet. En person med hög lön, stora lån och små besparingar kan vara mer sårbar än någon med lägre inkomst men små fasta utgifter och en god buffert.
Så räknar du på din egen ekonomi
Ett enklare sätt att bedöma den egna ekonomin är att utgå från pengarna som faktiskt blir kvar när de nödvändiga kostnaderna är betalda. Börja med hushållets sammanlagda inkomster efter skatt. Dra sedan av boende, mat, transporter, försäkringar och andra återkommande utgifter. De pengar som återstår ska räcka till sparande, nöjen, resor och oväntade utgifter.
För den som vill bygga upp en ekonomisk trygghet är det ofta viktigare att ha ett stabilt överskott varje månad än att nå en viss statistisk inkomstnivå. Euronews jämförelse visar ändå hur stora skillnaderna är mellan Europas hushåll. I Sverige krävs omkring 39 000 kronor i disponibel månadsinkomst för att en ensamstående ska nå den övre delen av medelklassen enligt undersökningens mått. Men om livet känns bekvämt avgörs till slut av något mer än siffran på lönebeskedet.
David Lysén är utbildad journalist med erfarenhet av nyhetsjournalistik och branschtidning.
