Coop satsade 2,4 miljarder kronor på att ta över lågpriskedjan Netto. Men affären blev ett fiasko. Nu har 37 butiker försvunnit – och över 50 andra har tvingats byta butikskoncept två gånger.
Det skulle bli ett historiskt lyft för Coop. År 2019 köpte matjätten Nettos svenska verksamhet från danska Salling Group. Affären omfattade 162 butiker och skulle ge Coop en betydligt starkare position i konkurrensen mot Ica och Axfood.
Sju år senare ser resultatet betydligt mörkare ut. En ny granskning från branschtidningen Market visar att 37 av de förvärvade butikerna har lagts ned. Det motsvarar nästan var fjärde butik. Samtidigt har Coop tvingats göra om stora delar av satsningen. Hela 54 av butikerna har först byggts om från Netto till Coop och därefter bytt koncept ännu en gång, till lågpriskedjan Xtra.
Var fjärde butik låg nära en annan Coop
Ett av de mest uppseendeväckande problemen fanns redan när affären genomfördes. En kartläggning från Market och Dagligvarunytt visade att 43 av Nettos 162 butiker låg mindre än en kilometer från en Coop-butik som koncernen redan ägde. På vissa orter var avståndet bara omkring 100 meter.
Coop hade alltså köpt butiker som i praktiken riskerade att konkurrera med kedjans egna befintliga verksamheter. Nettoaffären blev också dyr att genomföra. Kostnaderna för omställning och nedstängning av den förvärvade verksamheten till omkring 300 miljoner kronor under det året.
Försökte rädda butikerna med Xtra
Efter svårigheterna med de ombyggda Nettobutikerna lanserade Coop lågpriskonceptet Xtra. Tanken var att fånga upp de prismedvetna kunder som tidigare hade handlat hos Netto. År 2022 var målet att ha 70 Xtra-butiker före årets slut. Men enligt den nya kartläggningen finns i dag 58 sådana butiker. Av dem har 54 tidigare varit Netto- och därefter Coop-butiker. Det innebär att många av de förvärvade butikerna har genomgått två stora förändringar på bara några år. Samtidigt har andra fått stänga helt.
