Ekonomiexperten: Så påverkas du av nya räntan – frågor & svar

Nyheter 29 juni 2023, 16:00av Nathalié Nylander

Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procent och redan nu flaggar de för ytterligare minst en höjning i år. Ännu tightare plånbok för hushållen, fallande bostadspriser, mindre konsumtionskraft och risk för lågkonjunktur är några av konsekvenserna. Ekonomiexperten Jens Magnusson förklarar hur man på bästa sätt ska förhålla sig till den nya räntan.
– Som bostadsägare måste man vara förberedd på att toppen ännu inte är nådd och att det kan bli ännu värre, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, till Hemnytt.

Räntebeskedet avslöjades under torsdagsmorgonen, där Riksbanken klargjorde det som alla hade väntat på – en höjd styrränta från 3,50 procent till 3,75 procent.
– Resultatet var som förväntat enligt vår prognos. Vi trodde även de skulle höja räntebanan, som är en bedömning av hur styrräntan utvecklas framöver, och det gjorde de också. De signalerade att det skulle bli minst en höjning till, vilket faktiskt var snäppet tydligare besked än vad jag hade förväntat mig från Riksbanken, förklarar Jens Magnusson.

Enligt Jens Magnusson är det ett tydligt tecken på att Riksbanken är oroade över landets ekonomiska utveckling.
– Totalt sett är inflationen påväg ned, men kärninflationen hänger kvar och minskar långsammare än vad man hade hoppats på. Riksbanken känner stress över att dem inte har gått ned tillräckligt fort. För att säkerställa att båda inflationerna går ned som de ska väljer de därför för att gå ut med att det troligtvis kommer en höjning i höst igen.
Läs mer: Ekonomen varnar: Då toppar boräntan

Riksbankens mål är att inflationstakten ska ligga på 2 procent, vilket är i linje med alla andra centralbanker.
– Sedan kan man alltid diskutera huruvida det är en rimlig siffra, men det vore dumt att ändra målet nu. De måste helt enkelt hålla fast vid sitt mål. Ytterligare en fråga är ju hur lätt eller svårt det kommer att bli att få ned siffran igen. Vi får räkna med en höjning på minst 25 punkter till höst, säger Jens Magnusson.

Det är inte bara Riksbanken som styr inflationen utan det är flera faktorer som spelar in. Men Riksbanken gör allt de kan för att lindra situationen, förklarar Jens Magnusson.
– Räntorna är det verktyg som Riksbanken har att tillgå och de har inte så mycket annat att välja på än att höja räntorna. De kan inte bara sitta still i båten utan måste agera och göra något åt situationen som råder. Om det hade varit supereffektivt med höga räntor så hade vi redan sett stor skillnad från de tidigare räntehöjningarna. Däremot finns det tecken på att det funkar även om det inte är lika effektivt som man hade hoppats.
Läs mer: Ny prognos: Så ändras bostadspriserna

Trots att räntehöjningarna för med sig andra problem så anser Jens Magnusson att Riksbanken har agerat rätt.
– Jag har full förståelse för Riksbankens beslut, även om det orsakar andra problem. Rent generellt leder det till att bostadspriserna faller, plånboken blir tightare för hushållen, konsumtionen kommer att gå ned ytterligare och det ökar risken för lågkonjuktur. Men det är det minst dåliga alternativet eftersom konsekvenserna blir betydligt värre om inflationen biter sig fast. Högsta prioritet är att förhindra att räntan dröjer sig kvar, förklarar han.

Hur påverkas de som har bolån nu?
– Det går inte att sticka under stolen med att det är knappast är något drömläge för de som har höga bolån. Det har varit en snabb och stor uppgång på en kort tid, men då får man också ha i åtanke att vi utgick från extremt låga nivåer. Är du högt belånad, har höga bostadslån eller nyligen köpt ett bostadshus kommer det förmodligen att svida ordentligt i plånboken. De med höga bolån kommer att drabbas värst och får vara beredda på att detta kommer, att toppen inte har kommit ännu, det vill säga att höjningarna inte har slagit fullt ut. Däremot är det andra alternativet som är inflation inte heller särskilt rolig, minskad köpkraft leder till att pengarna blir värda mindre och om inte räntehöjningen hade skett hade inflationen legat kvar längre. Ur ett långsiktigt perspektiv hade det lett till mindre pengar i plånboken för alla, säger Jens Magnusson.

Kommer bankerna att höja sina bolåneräntor?
– Det ser säkert lite olika ut, beroende på utgångsläge – i stora drag följer styrräntor med bolåneräntorna, så med största sannolikhet leder det till högre bolåneräntor. Men hur mycket det rör sig om är inte klart just nu och kan variera mellan olika banker, säger Jens Magnusson.

Ska man binda lånen?
– Ja, det skulle man ha gjort för ett år sedan. Nu är det lite svårt. Vi är ganska nära en räntetopp och svaret om det är fördelaktigt att binda lånen är inte lika uppenbart nu. De stora vinnarna är de som redan band sina lån för ett eller två år sedan. Som alltid vid rörligt lån – om man känner att man klarar den kostnaden man har nu kan det vara rimligt att binda den för att inte riskera ännu högre räntekostnader. Men ett generellt råd är att det tåget gått, avvakta och vänta till räntetoppen lagt sig lite istället, säger Jens Magnusson.

Vad är ditt bästa råd till pressade bostadsägare?
– En naturlig konsekvens när sådant här sker är att folk drar ned på sitt sparande och i nästa steg dra ned på konsumtionen. Däremot finns det glädjande siffror som visar att många sparade pengar under pandemin när de inte åkte på semester eller åt på restaurang, så för dessa lättar det upp situationen avsevärt. Med lite tur räcker den sparbudgeten, men rådet är att situationen kommer vara såhär och kanske till och med värre under ett år framöver. Därför rekommenderar jag att man sparar in pengar där man kan, säger Jens Magnusson.

När kommer situationen att lätta?
– Vi trodde först att detta skulle vara toppen, men det lutar mot att det snarare kommer att bli ännu högre räntehöjningar i höst, uppemot 4 procent på styrräntan. Sedan kan andra räntor som till exempel boräntor säkert gå upp ännu högre än så. Däremot räknar vi med att det ska vända under nästa år, någonstans runt andra kvartalet under 2024. Knappt ett år från nu borde vi se räntesänkningar, men huruvida det sker eller inte beror på hur ekonomin och inflationen utvecklas, säger Jens Magnusson.