Ditt bolån kan bli tusenlappar dyrare i månaden nästa år. För ett lån på tre miljoner kan kostnaden öka med 2 500 kronor i månaden. Enligt expertanalytikern räknar marknaden med flera räntehöjningar.
– Jag hade inte utgått från att dagens ränteläge kommer att bestå, säger analytikern Robert Skölin till NU.se.
Den som vant sig vid dagens lägre ränteläge kan behöva förbereda plånboken på en förändring. Riksbanken lämnade nyligen styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Men samtidigt skruvades räntebanan upp rejält. Riksbankens egen prognos pekar på en genomsnittlig styrränta på 2,24 procent under andra kvartalet 2027 och 2,38 procent under tredje kvartalet.
På räntemarknaden räknar man med en ännu större uppgång. Analytikern Robert Skölin, som skriver om ränteutvecklingen på sin sajt, ser nu höjningar framför sig.
– Höjningar ligger i korten. Marknaden har under en tid legat betydligt högre än Riksbanken och förväntningarna har skruvats upp ytterligare lite efter förra veckans räntebesked. I dagsläget handlar det ungefär om att styrräntan går från dagens 1,75 procent till omkring 2,75-3 procent under nästa år, säger analytikern Robert Skölin till NU.se.
Så snabbt kan räntan stiga
Det är en tydlig förändring jämfört med läget för bara några månader sedan. Och enligt Robert Skölin kan den första höjningen komma relativt snart.
– Marknaden räknar med att höjningarna börjar relativt snart, sannolikt redan vid nästa möte i november, och därefter fortsätter stegvis men i ganska rask takt. Det handlar sannolikt om en höjning i år och ytterligare tre eller fyra under nästa år, säger han till NU.se
Riksbankens nästa räntebesked kommer den 4 november. Banken har själv signalerat att räntan väntas börja höjas under 2026 om inflations- och konjunkturutsikterna står sig. Men en styrränta på omkring 3 procent är långt ifrån säker. Robert Skölin betonar att marknadens prissättning hela tiden förändras när nya ekonomiska besked kommer.
– Jag har länge varit skeptisk till att hela den uppgång som marknaden prisar in faktiskt kommer att realiseras, och är det fortfarande. Men jag har blivit mindre skeptisk i takt med att riskbilden har förändrats, säger han till NU.se.
Så mycket dyrare kan bolånet bli
För bolånetagaren är den stora frågan vad en uppgång faktiskt skulle innebära för den egna plånboken. Robert Skölin rekommenderar hushållen att redan nu räkna på ett scenario där bolåneräntan blir en procentenhet högre än i dag. Det skulle exempelvis innebära att räntekostnaden före ränteavdrag ökar med ungefär:
- 1 miljon kr i bolån: 833 kronor mer i månaden
- 2 miljoner kr i bolån: 1 667 kronor mer i månaden
- 3 miljoner kr i bolån: 2 500 kronor mer i månaden
- 4 miljoner kr i bolån: 3 333 kronor mer i månaden
- 5 miljoner kr i bolån: 4 167 kronor mer i månaden
För ett hushåll med 3 miljoner kronor i bolån handlar det alltså om omkring 30 000 kronor mer om året före ränteavdrag, om bolåneräntan stiger med en procentenhet.
– Samtidigt hade jag inte utgått från att dagens ränteläge kommer att bestå. För bara några månader sedan var det få som pratade om en styrränta kring 3 procent, medan marknaden nu ser det som ett fullt realistiskt scenario. Jag hade därför också räknat på vad ekonomin klarar om bolåneräntan blir en procentenhet högre än i dag, säger Robert Skölin till NU.se.
Vissa bolåneräntor stiger redan
Hushållen behöver inte heller vänta på att Riksbanken faktiskt höjer räntan för att märka av förändringen. Det gäller framför allt den som vill binda sitt bolån. Bundna räntor påverkas i hög grad av vad som händer på räntemarknaden och av bankernas finansieringskostnader.
– För bundna bolåneräntor går det ofta väldigt snabbt, eftersom de i hög grad påverkas av marknadsräntor och bankernas finansieringskostnader. Riksbanken behöver alltså inte ens ha höjt styrräntan innan hushållen märker av förändringen. Vi har redan sett flera banker höja sina bundna bolåneräntor, säger Robert Skölin till NU.se.
Den rörliga tremånadersräntan ligger däremot närmare styrräntan. Där väntas den största effekten först när Riksbanken faktiskt börjar höja.
Binda eller ligga kvar rörligt?
För bolånetagare väcks den klassiska frågan: ska man binda räntan innan den eventuellt stiger ännu mer? Enligt Robert Skölin beror valet bland annat på hushållets ekonomi och om man planerar att flytta inom de närmaste åren.
– Rent kalkylmässigt ser rörligt fortfarande ut att bli billigare över en treårsperiod, och historiskt har rörlig ränta också oftast varit billigast. Men om marknaden får rätt är skillnaden inte särskilt stor. Vill man veta exakt vad boendet kommer att kosta och samtidigt försäkra sig mot ett sämre räntescenario kan det därför vara rationellt att binda, säger han till NU.se.
Riksbanken tror på mindre höjningar
Marknaden räknar alltså med en styrränta på omkring 2,75–3 procent under nästa år, enligt Robert Skölin. Riksbankens egen bana ligger lägre. Efter septembermötet räknar Riksbanken med en genomsnittlig styrränta på 2,07 procent första kvartalet 2027, 2,24 procent andra kvartalet och 2,38 procent tredje kvartalet. Riksbanken betonar samtidigt att räntebanan är en prognos och inte ett löfte.
Robert Skölin påpekar dessutom att marknadens prissättning inte ska läsas som en vanlig prognos.
– Marknaden ligger fortfarande högre och räknar med att Riksbanken behöver höja snabbare och mer. Men det är viktigt att komma ihåg att marknadsprissättningen inte är en prognos i vanlig mening. Den förändras hela tiden när ny information kommer in och innehåller dessutom ofta en riskpremie, som sannolikt är ganska hög just nu, säger han till NU.se
Rådet: Nöjd dig inte med bankens första erbjudande
För hushåll som ska omförhandla sina bolån är Robert Skölins råd framför allt att inte nöja sig med det första erbjudandet från banken.
– Mitt viktigaste råd är att faktiskt förhandla och jämföra flera banker. Nöj dig inte med bankens första erbjudande, utan ta reda på vad du kan få någon annanstans, säger han till NU.se.
– Jag hade inte utgått från att dagens ränteläge kommer att bestå. För bara några månader sedan var det få som pratade om en styrränta kring 3 procent. Nu ser marknaden det som ett fullt realistiskt scenario. Jag hade därför räknat på vad ekonomin klarar om bolåneräntan blir en procentenhet högre än i dag, fortsätter han.
Joar är journalist med erfarenhet från dagspress och nyhetsbyrå.
