En extra summa dyker upp på lönekontot. Du tror att arbetsgivaren har räknat rätt och använder pengarna som vanligt. Men flera månader senare kommer ett oväntat besked: Lönen blev fel och företaget vill ha tillbaka pengarna. Måste du betala? Svaret är inte alltid ja.
Att arbetsgivaren betalar ut för mycket lön kan verka som ett lyckligt misstag. Men glädjen kan bli kortvarig. Det händer att fel belopp sätts in på anställdas konton. Orsaken kan vara allt från felaktig registrering av arbetstid till misstag i lönesystemet. När felet upptäcks kan arbetsgivaren kräva tillbaka pengarna. Men det betyder inte att den anställda automatiskt måste betala i varje situation.
Huvudregeln: Pengarna ska tillbaka
Enligt svensk rätt gäller som utgångspunkt att pengar som betalats ut av misstag kan krävas tillbaka. Det gäller även lön. Principen kallas condictio indebiti. Men det finns ett viktigt undantag. Den som har tagit emot pengarna i god tro kan i vissa fall få behålla dem. Det framgår bland annat av Arbetsgivarverkets genomgång av reglerna.
Därför spelar god tro stor roll
Att vara i god tro betyder att man varken har förstått eller borde ha förstått att utbetalningen var felaktig. Det kan exempelvis vara lättare att hävda god tro om lönen varierar mellan månaderna på grund av obekväm arbetstid, provision eller andra tillägg. Om en person däremot brukar få 30 000 kronor i månaden och plötsligt får 60 000 kronor utan någon tydlig förklaring kan det vara svårare att påstå att misstaget inte borde ha märkts.
Domstolar kan också väga in hur lönebeskedet såg ut, hur lång tid som gått och om pengarna redan har använts.Varje situation måste bedömas för sig.
Kan chefen dra av pengarna från nästa lön?
Här finns en annan viktig regel som många anställda inte känner till. Även om arbetsgivaren har rätt att kräva tillbaka pengar betyder det inte att företaget fritt får dra av beloppet från nästa löneutbetalning. Sådana avdrag kallas kvittning och regleras av särskild lagstiftning.
Med den anställdas samtycke är det normalt möjligt att komma överens om återbetalning genom löneavdrag. Men utan samtycke är arbetsgivarens möjligheter mer begränsade. Det är alltså skillnad mellan att arbetsgivaren har en fordran och att företaget får ta pengarna direkt ur lönen.
Skatten kan göra saken krångligare
En ytterligare komplikation är att lönen normalt redan har beskattats när den betalas ut. Om arbetsgivaren senare kräver tillbaka en felaktig utbetalning behöver man därför också reda ut hur det tidigare skatteavdraget ska hanteras. Arbetsgivaren kan i vissa fall kräva tillbaka ett bruttobelopp, medan rättelser av skatt och arbetsgivardeklaration hanteras separat.
Det betyder att en anställd inte bara bör föra tillbaka pengar på eget initiativ utan att först få en skriftlig sammanställning av vad felet gäller.
Så gör du om arbetsgivaren kräver pengar
Den som får ett återkrav bör först begära en förklaring. Vilka månader gäller det? Hur stort var felet? Och hur har beloppet räknats fram? Det är också viktigt att kontrollera lönespecifikationerna och om den felaktiga utbetalningen faktiskt borde ha upptäckts.
Om arbetsgivaren vill göra avdrag på kommande lön bör den anställda kontrollera vad som gäller innan något medgivande lämnas. Den som är medlem i ett fackförbund kan få hjälp att bedöma återkravet. Vid större belopp kan även juridisk rådgivning vara viktig.
För ett felaktigt lönebesked kan få stora ekonomiska följder. Men enligt svensk rätt är det inte alltid självklart att den som fått pengarna måste betala tillbaka dem.
Källor: Arbetsgivarverket – Arbetsgivardeklaration på individnivå och återkrav och FAR – Kvittning och återkrav av felaktigt utbetald lön.
