En jägare fick ett 20-årigt jaktavtal av en svensk greve. Priset var långt under det uppskattade värdet. Nu har avtalet blivit en del av en infekterad arvstvist.
– Själva tillkomsten av avtalet var i mitt tycke uppenbart bedrägeri, säger Carl-Fredrik Wachtmeister till Sveriges Radio.
Ett jaktavtal på ett skånskt slott har hamnat i centrum för en stor arvsstrid. Det handlar om godset Trolle-Ljungby och arvet efter greve Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister, som dog 2023. Greven gav godsets jägare ensamrätt till jakten under 20 år. Men priset var betydligt lägre än vad jakträtten ansågs vara värd, rapporterar Sveriges Radio.
Fick jaga för 700 000 kronor
Jägaren fick ensamrätt till jakten på godsets marker i 20 år. Priset var 700 000 kronor om året. Men enligt godsets tidigare vd, Carl-Fredrik Wachtmeister, var jakträtten värd över tre miljoner kronor årligen. Det handlar alltså om en skillnad på mer än två miljoner kronor varje år.
Carl-Fredrik Wachtmeister är starkt kritisk till hur avtalet kom till. Han menar alltså att greven inte var i skick att fatta ett sådant beslut.
– Själva tillkomsten av avtalet var i mitt tycke uppenbart bedrägeri därför att HG (Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister) verkligen inte var beslutsför, säger han till Sveriges Radio.
Varnar för allvarliga följder
Carl-Fredrik Wachtmeister ansåg också att jaktavtalet kunde få stora ekonomiska konsekvenser för företaget. Han oroade sig särskilt för risken för höga skattekostnader.
– Det var så väldigt allvarliga konsekvenser, just på grund av skattehotet, så var det ju på riktigt farligt för mig som representant för bolaget, säger han.
Men alla delar inte hans bild. Enligt Kirstine von Blixen-Finecke ville greven själv ge jägaren ett förmånligt avtal för att trygga hans framtid. Nu har jaktavtalet blivit en del av den större arvstvisten som prövas i domstol.
David Lysén är utbildad journalist med erfarenhet av nyhetsjournalistik och branschtidning.
