Två vattenpumpar började sms:a varandra – och trafiken skenade. Sedan kom en räkning på 1,4 miljoner kronor. För den lilla föreningen hotade teknikstrulet att bli slutet.
Ett byte av utrustning och operatör blev början på ett dyrt sms-kaos för Slottsbrinkens sjövattenförening i Mariefred. Pumparna, som kommunicerar via sms, började skicka meddelanden till varandra i en rasande takt. Till slut kom fakturan: 1,4 miljoner kronor, rapporterar SVT Sörmland.
Ungefär ett sms i sekunden
Föreningen förser runt hundra hushåll med sjövatten. När 3G-nätet lades ned behövde den byta operatör och testade en ny lösning under en månad. Föreningen var inte nöjd och förlängde inte abonnemanget. Då var omfattningen av sms-trafiken ännu inte känd.
– Vattenpumparna har sinsemellan skickat ungefär ett sms i sekunden under en dryg månads tid, säger Ludvig af Klinteberg till SVT.
Fria sms – men med en gräns
Enligt ordföranden hade abonnemanget fria sms, men i praktiken en gräns på 15 000 utskick i månaden. Ett fel i hårdvaran ledde i stället till omkring två miljoner meddelanden. Föreningen saknade möjlighet att betala miljonräkningen och riskerade konkurs. Men efter dialog drog telekombolaget tillbaka fakturan.
En varning stoppar inte alltid kostnaden
För den som har ett abonnemang till ett larm, en pump eller annan uppkopplad utrustning är det viktigt att kontrollera vad en förbrukningsgräns faktiskt innebär. Det är skillnad mellan antalet sms som ingår i månadspriset, en varning om hög förbrukning och en spärr som stoppar fortsatt debitering. Be därför operatören förklara skriftligt vad som händer när den inkluderade trafiken är slut.
En varning behöver också nå någon som kan agera. Om abonnemanget sitter i en apparat bör du kontrollera om meddelanden om hög förbrukning kan skickas till en ansvarig persons telefon eller e-post.
Vilket ansvar har operatören?
Enligt Post- och telestyrelsen, PTS finns regler om att konsumenter ska kunna övervaka och kontrollera användningen när faktureringen bygger på förbrukning. För telefonitjänster ska konsumenter också erbjudas möjlighet att välja en kreditgräns som stoppar tjänsten när ett bestämt belopp nåtts.
Men reglerna gäller inte likadant för alla kunder och tjänster. PTS skiljer bland annat mellan privatkunder, företag, organisationer och tjänster där apparater kommunicerar automatiskt med varandra. Det går därför inte att utifrån dessa konsumentregler slå fast vilket ansvar operatören hade i Mariefred. Då behöver man känna till abonnemanget, avtalsvillkoren och vilken typ av tjänst som såldes.
Föreningar har ett annat skydd
En förening kan inte automatiskt utgå från att samma skydd gäller som för en privatperson. Telekområdgivarna förklarar att deras konsumentvägledning inte omfattar föreningar eller exempelvis aktiebolag. För sådana kunder blir avtalet och de regler som gäller för just tjänsten särskilt viktiga att undersöka.
Om oväntad trafik beror på fel i utrustningen behöver även leverantörens roll undersökas. Frågor att reda ut är vem som levererade och installerade apparaten, vilka funktioner som utlovades och vad avtalet säger om fel. Det är en annan fråga än om operatören har debiterat trafiken enligt abonnemanget.
Telekombolaget drog tillbaka miljonräkningen
Slottsbrinkens sjövattenförening i Mariefred hade inte råd att betala 1,4 miljoner kronor och riskerade att gå i konkurs. Men efter en dialog med telekombolaget kom lättnaden: företaget drog tillbaka fakturan. Därmed slapp föreningen betala miljonbeloppet, enligt SVT Sörmland.
– Vi är en så pass liten förening och har inte möjlighet att betala och i värsta fall blir det konkurs, sade Ludvig af Klinteberg till SVT, innan beskedet att räkningen dras tillbaka.
Kontrollera detta innan något går fel
För den som ansvarar för uppkopplad utrustning är det värt att gå igenom följande med operatören och leverantören:
- Hur mycket trafik ingår och vad kostar den därefter?
- Finns en faktisk kostnadsspärr, eller bara en varning?
- Vem får varningarna och hur snabbt kan personen agera?
- Kan apparaten begränsa antalet meddelanden vid ett tekniskt fel?
- Vem ansvarar för att följa upp förbrukningen efter installation eller byte?
Joar är journalist med erfarenhet från dagspress och nyhetsbyrå.
