Tusentals svenskar försöker bli fria från sina skulder. Men långt ifrån alla får hjälp genom skuldsanering. Bara 45 procent av ansökningarna beviljas, enligt nya siffror från Kronofogden. Samtidigt ökar antalet äldre som söker.
Allt fler äldre svenskar försöker få en ny ekonomisk start genom skuldsanering. Under första halvåret 2026 ansökte totalt 17 475 personer i Sverige om att få sina skulder sanerade. Det är visserligen 773 färre ansökningar än samma period förra året, men antalet ligger fortfarande på en historiskt hög nivå.
Samtidigt visar Kronofogdens statistik att bara 45 procent av ansökningarna beviljas. Det innebär att fler än hälften av de prövade ansökningarna inte leder till någon beviljad skuldsanering.
Äldre söker allt oftare
Det är framför allt fördelningen mellan olika åldersgrupper som förändrats. Sedan 2023 har antalet ansökningar från personer över 65 år ökat med 22 procent. Samtidigt har ansökningarna från unga mellan 18 och 30 år minskat med 32 procent.
– Vi har tidigare sett att många äldre med svag ekonomi inte ansökt. Detta trots att många av dem troligen uppfyller kraven för skuldsanering, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden.
Myndigheten ser det som positivt om fler personer som faktiskt uppfyller villkoren söker hjälp, i stället för att fortsätta leva med skulder som de saknar möjlighet att betala tillbaka. Totalt hade 6 325 personer fått skuldsanering beviljad under den period som Kronofogden redovisade.
Därför får många nej
För att få skuldsanering räcker det inte att ha stora skulder eller svårt att betala räkningarna. Den skuldsatte måste vara så hårt skuldsatt att det inte bedöms vara möjligt att betala tillbaka skulderna inom överskådlig tid. Enligt Kronofogden handlar bedömningen i normalfallet om ungefär sju till femton år, beroende på personens situation.
Myndigheten undersöker också vad personen själv har gjort för att försöka lösa problemen. Det kan exempelvis handla om att arbeta så mycket som möjligt utifrån sina förutsättningar, undvika nya skulder och försöka minska sina utgifter.
– Skuldsanering är inte en genväg utan en sista utväg, säger Per-Olof Lindh.
Fem år med mycket lite pengar
Den som får skuldsanering måste vanligtvis leva på en mycket begränsad budget under fem år. Pengar utöver det belopp som personen har rätt att behålla går till att betala skulderna enligt en särskild betalningsplan.
När skuldsaneringen är avslutad skrivs de skulder som omfattas av beslutet av, även om inte hela det ursprungliga beloppet har betalats tillbaka. För den som har mycket små ekonomiska marginaler kan det alltså innebära en möjlighet att börja om.
Men Kronofogden varnar för att vänta passivt på ett beslut. Under tiden kan skulderna fortsätta växa. Myndigheten rekommenderar att den som har betalningsproblem kontaktar sin kommunala budget- och skuldrådgivare. Rådgivningen är kostnadsfri och kan hjälpa till med budget, kontakter med fordringsägare och förberedelser inför en eventuell ansökan.
På Kronofogdens webbplats finns också ett skuldsaneringstest som kan ge en första indikation på om det är meningsfullt att ansöka.
