Två personer kan ha jobb med lika höga krav men få helt olika lön. Under ett arbetsliv kan skillnaden bli hela 4,6 miljoner kronor efter skatt. Nu visar en ny rapport vilka yrken som halkar efter mest.
Vilket yrke du väljer kan få enorm betydelse för din ekonomi. Det handlar inte bara om hur mycket pengar du får på kontot varje månad. Under ett helt arbetsliv kan löneskillnaderna växa till flera miljoner kronor. Det visar en ny rapport från föreningen Lönelotsarna, som har granskat lönerna på den svenska arbetsmarknaden. Den bygger på lönestatistik från 2025 för omkring 4,5 miljoner anställda.
Här är yrkena som förlorar miljoner
I rapporten jämförs yrken som bedöms ställa likvärdiga krav på bland annat utbildning, ansvar och arbetsförhållanden. Trots det kan lönerna skilja sig kraftigt. Störst skillnad i rapportens exempel finns mellan arbetsterapeuter och ingenjörer eller tekniker inom bygg och anläggning. En arbetsterapeut tjänar i genomsnitt 10 100 kronor mindre i månaden. Över ett 40-årigt arbetsliv motsvarar det enligt rapportens beräkning 4,58 miljoner kronor efter skatt. Och det är inte det enda yrket där skillnaderna blir stora.
Så mycket skiljer det mellan yrkena
Här är fyra jämförelser från rapporten. Beloppen visar hur mycket lägre den beräknade inkomsten blir under 40 år, efter skatt.
| Yrke med lägre lön | Jämförs med | Skillnad efter skatt |
|---|---|---|
| Arbetsterapeuter | Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning | 4,58 miljoner kr |
| Grundskollärare | Ambulanssjuksköterskor | 3,59 miljoner kr |
| Medicinska sekreterare och vårdadministratörer | Drifttekniker inom IT | 3,39 miljoner kr |
| Barnmorskor | Civilingenjörer inom elektronik | 2,94 miljoner kr |
Beräkningarna bygger på genomsnittliga löneskillnader, ett arbetsliv på 40 år, en årlig reallöneökning på 1,5 procent och ett antagande om 30 procents skatt. Det är alltså räkneexempel, inte summor som varje person i yrkena automatiskt förlorar.
Kan arbeta i 25 år – för att nå samma lön
Ett av rapportens tydligaste exempel handlar om arbetsterapeuter. Enligt Lönelotsarna behöver de arbeta i 20–25 år för att nå samma genomsnittslön som ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning har i början av arbetslivet. Även för barnmorskor är skillnaden tydlig.
Civilingenjörer inom elektronik i åldern 30–44 år tjänar i genomsnitt nästan lika mycket som barnmorskor i slutet av arbetslivet. Rapporten visar också att en undersköterska inom äldreomsorgen i början av arbetslivet tjänar omkring 4 000 kronor mindre i månaden än en installations- och servicetekniker. Mot slutet av arbetslivet har skillnaden vuxit till ungefär 7 000 kronor.
8 000 kronor mindre varje månad
Sett till hela arbetsmarknaden är skillnaderna också stora. Den genomsnittliga heltidslönen i kvinnodominerade yrken ligger på 38 900 kronor i månaden. I andra yrken med likvärdiga arbetskrav är genomsnittslönen 46 900 kronor. Det innebär en skillnad på 8 000 kronor i månaden, eller 96 000 kronor om året före skatt. Lönegapet är därmed 17 procent. Det är visserligen en minskning jämfört med året innan, då skillnaden var 9 100 kronor i månaden. Men enligt rapporten beror en stor del av förändringen på att könsfördelningen har ändrats i vissa yrken.
Slår även mot pensionen
Löneskillnaderna får konsekvenser långt efter den sista arbetsdagen. Den som tjänar mindre under arbetslivet riskerar också att få lägre pension. Lönelotsarna hänvisar till en statlig jämställdhetsutredning som visar att pensionsgapet mellan kvinnor och män är 25 procent när både allmän pension och tjänstepension räknas in. Och i rapportens beräkningar av de förlorade miljonbeloppen ingår inte effekterna på pensionen. Det innebär att de ekonomiska skillnaderna kan bli ännu större sett över hela livet.
Vill se höjda löner
Lönelotsarna anser att lönerna i kvinnodominerade yrken måste höjas för att minska skillnaderna. Föreningen föreslår bland annat en statlig satsning på kvinnodominerade välfärdsyrken. Enligt förslaget skulle staten successivt skjuta till pengar för att höja lönerna, med ett permanent tillskott på 41 miljarder kronor per år när satsningen är fullt genomförd. Men tills vidare visar rapporten hur stor betydelse yrkesvalet kan ha för den egna ekonomin – även när två arbeten bedöms ställa lika höga krav.

David Lysén är utbildad journalist med erfarenhet av nyhetsjournalistik och branschtidning.












