Elräkningen kan bli en tung utgift när kylan slår till. Men ett hushåll i Finland har lyckats minska sin elförbrukning med över 40 procent. Nu avslöjas knepen bakom den stora besparingen.
När temperaturen sjunker går det åt mer energi för att hålla bostaden varm. För många villaägare kan det innebära tusentals kronor i elkostnader under vintermånaderna. Men det finns sätt att få ner förbrukningen. I Finland har ett hushåll lyckats minska sin årliga elanvändning från omkring 10 000 kilowattimmar till under 6 000. Det motsvarar en minskning med mer än 40 procent. Hushållet berättar om förändringen i en läsarenkät som den finländska tidningen Kotiliesi publicerade den 18 november.
Bytte elavtal – började tänka annorlunda
En av de viktigaste förändringarna var att hushållet gick från ett elavtal med fast pris till ett avtal där priset varierar med elmarknaden. Tidigare spelade det mindre roll när familjen tvättade, lagade mat eller värmde bastun. Elpriset var ändå detsamma. Men efter bytet började hushållet hålla betydligt bättre koll på när och hur mycket el som användes.
Genom att anpassa sina vanor och följa förbrukningen lyckades familjen minska elanvändningen kraftigt. Det är dock viktigt att skilja på två saker: Ett rörligt elpris minskar inte förbrukningen automatiskt. Besparingen i kilowattimmar kommer av att hushållet också ändrar hur elen används.
Värmer huset när elen är billig
Ett annat finländskt hushåll berättar att det installerat ett smart styrsystem för uppvärmningen. Huset är elvärmt och hela 250 kvadratmeter stort. Med hjälp av tekniken kan uppvärmningen styras till de timmar då elen är billigare. Enligt hushållet betalade sig investeringen snabbt. För svenska villaägare kan liknande lösningar vara intressanta, särskilt i hus där el används direkt för uppvärmning. Men hur mycket pengar som går att spara beror bland annat på husets värmesystem, elavtal och hur priserna varierar.
Låter vissa rum bli svalare
Alla knep kräver inte ny teknik. Ett hushåll berättar att det stänger av elementen i delar av bostaden. När det är riktigt kallt ute kan temperaturen i rummen längst bort från eldstaden sjunka till omkring 17 grader. På så sätt används mindre energi till att värma utrymmen som inte behöver vara lika varma. Det gäller dock att vara försiktig. För låg temperatur kan påverka både komforten och risken för fuktproblem, beroende på hur huset är byggt.
Ändrade vanorna i köket
Även matlagningen kan spela roll. Flera finländska hushåll berättar att de lagar större mängder mat på en gång. Då behöver ugnen inte värmas upp lika ofta. Det kan handla om att laga flera portioner samtidigt och spara maten till kommande dagar. Varje enskild förändring behöver inte ge någon stor besparing. Men tillsammans kan många små åtgärder minska elanvändningen.
Här kan svenska hushåll spara
Även i Sverige har allt fler möjlighet att anpassa sin elanvändning efter elpriset. Med ett kvartsprisavtal varierar elpriset under dygnet. Den som kan flytta delar av sin förbrukning till billigare perioder kan därför minska kostnaden för själva elhandeln. Det gäller exempelvis uppvärmning, varmvatten och andra elkrävande aktiviteter.
Största kostnaden finns ofta i värmen
För den som bor i en elvärmd villa är uppvärmning och varmvatten ofta de stora energiposterna. En normalstor villa med elvärme kan använda omkring 17 000–20 000 kilowattimmar per år, där en stor del går till just värme och varmvatten. Det gör att förändringar i uppvärmningen kan få större betydelse än att exempelvis släcka några lampor.
Men de finländska exemplen visar också något annat. Det behöver inte alltid handla om dyra investeringar. Att följa sin elförbrukning, anpassa uppvärmningen och planera när elen används kan vara en början. För det finländska hushållet blev resultatet en minskning på över 4 000 kilowattimmar per år. Hur många kronor det motsvarar beror på elpriset. Men vid ett genomsnittligt totalpris på 1,50 kronor per kilowattimme skulle en sådan minskning motsvara omkring 6 000 kronor om året.

David Lysén är utbildad journalist med erfarenhet av nyhetsjournalistik och branschtidning.












