Eva har svårt att få pensionen att räcka till hyran. Lars tror att han är utesluten från bidrag eftersom han äger sin bostad. Alla tre kan ha rätt till bostadstillägg som ger upp till 7 290 kronor skattefritt varje månad. Här är reglerna som många pensionärer behöver känna till.
För många pensionärer är det en ständig kamp att få pengarna att räcka. När hyra, mat och el är betalda finns kanske inte mycket kvar. En oväntad tandläkarräkning eller en trasig tvättmaskin kan bli ett stort ekonomiskt problem. Men det finns hjälp att få. Pensionsmyndighetens bostadstillägg kan ge upp till 7 290 kronor skattefritt varje månad. Det motsvarar hela 87 480 kronor under ett år. Pengarna betalas inte ut automatiskt. Den som har rätt till stödet måste normalt själv ansöka.
Det är heller inte bara pensionärer med mycket låg pension som bör kontrollera möjligheten. Även den som äger sin bostad, har ett mindre sparande eller tidigare fått avslag kan i vissa fall ha rätt till pengar. Här är tre exempel på pensionärer som kan ha anledning att undersöka saken.
Eva, 74 – hyran äter upp pensionen
Eva bor ensam i en hyreslägenhet. Hon har 15 000 kronor i pension före skatt och betalar 7 500 kronor i hyra varje månad. När hyran och de andra räkningarna är betalda återstår inte mycket till mat, kläder och oförutsedda utgifter. Hon försöker hålla nere kostnaderna, men det är svårt när nästan allt blivit dyrare.
Eva har aldrig ansökt om bostadstillägg. Hon har tänkt att pensionen är för hög för att hon ska få någon hjälp. Men så behöver det inte vara. Bostadstillägget beräknas utifrån både inkomsten och boendekostnaden. Även sparande och andra tillgångar spelar roll.
För Eva kan en ansökan därför vara värd att undersöka. Om hon exempelvis skulle beviljas 2 500 kronor i månaden skulle det innebära 30 000 kronor extra på ett år. För någon som redan måste vända på varje krona kan ett sådant tillskott göra stor skillnad.
Lars, 78 – tror att bostadsrätten stoppar honom
Lars har arbetat hela livet och bor kvar i sin bostadsrätt. Pensionen är låg, men han har aldrig funderat på att söka bostadstillägg. Han har nämligen utgått från att den som äger sin bostad inte kan få något bidrag.
Det är en missuppfattning. Enligt Pensionsmyndigheten kan bostadstillägg betalas ut oavsett om pensionären bor i hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus. Den egna permanentbostaden räknas normalt inte som en tillgång i förmögenhetsberäkningen, om den var permanentbostad den 31 december föregående år.
Däremot kan andra tillgångar, som sparpengar, aktier, fonder eller ett fritidshus, påverka hur mycket stöd man har rätt till. Även boendekostnaderna räknas med enligt särskilda regler. För Lars innebär det att bostadsrätten i sig inte behöver vara något hinder. Trots att han äger sitt hem kan det alltså finnas pengar att hämta.
Ingrid, 71 – tjänstepensionen har tagit slut
Ingrid hade tidigare en ganska hygglig pension. Förutom den allmänna pensionen fick hon varje månad pengar från sin tjänstepension. Men tjänstepensionen betalades bara ut under ett begränsat antal år. Nu har utbetalningarna upphört.
Plötsligt har Ingrid betydligt mindre pengar att leva på. Samtidigt ligger hyran och de andra fasta kostnaderna kvar på ungefär samma nivå. Hon har tidigare undersökt möjligheten att få bostadstillägg men fick då beskedet att hennes inkomster var för höga.
Nu kan situationen ha förändrats. När inkomsten minskar kan också möjligheten att få bostadstillägg förändras. Den som tidigare fått avslag kan därför ha anledning att göra en ny beräkning. Det kan också gälla pensionärer som blivit ensamstående eller fått högre boendekostnader.
För Ingrid kan det alltså vara värt att kontrollera stödet på nytt, trots att hon inte hade rätt till det tidigare.
Så mycket pengar kan det handla om
Hur stort bostadstillägget blir varierar från person till person. För en ensamstående pensionär är högsta möjliga belopp 7 290 kronor i månaden. Även mindre belopp kan göra stor skillnad på ett år.
| Bostadstillägg per månad | Extra pengar på ett år |
|---|---|
| 1 000 kronor | 12 000 kronor |
| 2 500 kronor | 30 000 kronor |
| 5 000 kronor | 60 000 kronor |
| 7 290 kronor | 87 480 kronor |
Beloppen i tabellen är exempel och inte individuella beräkningar. För gifta och sambor gäller andra beräkningsregler. Bådas ekonomi påverkar stödet. Det är också viktigt att komma ihåg att bostadstillägget är skattefritt. Den som beviljas exempelvis 2 500 kronor får alltså hela beloppet utbetalt, utan något skatteavdrag.
Du kan få pengar för tidigare månader
Det finns ytterligare en regel som kan vara viktig för den som inte tidigare har ansökt. Bostadstillägg kan beviljas upp till tre månader bakåt i tiden, om villkoren var uppfyllda under perioden. Den som beviljas ett bostadstillägg på exempelvis 3 000 kronor i månaden kan därmed i vissa fall få 9 000 kronor retroaktivt för tre tidigare månader, utöver den löpande ersättningen. Det betyder att det kan vara kostsamt att vänta för länge med ansökan.
Grundregeln är att du ska bo i Sverige, ha uppnått rätt pensionsålder och ta ut hela din allmänna pension, inklusive premiepensionen. Under 2026 är åldersgränsen normalt 67 år, men för personer födda 1959 gäller 66 år.
Så kontrollerar du om du har rätt till bostadstillägg
Det enklaste är att börja med Pensionsmyndighetens preliminära beräkning. Du behöver inte logga in med BankID. Det går även att hjälpa en förälder eller annan anhörig att göra beräkningen. Ta fram uppgifter om pension, hyra eller andra boendekostnader, sparande och eventuella övriga inkomster. När du fyllt i uppgifterna får du en uppskattning av om du kan ha rätt till bostadstillägg.
För att få pengarna måste du sedan lämna in en ansökan. Det kan göras digitalt eller med en blankett. Pensionsmyndigheten prövar samtidigt om du har rätt till äldreförsörjningsstöd, som är ett annat ekonomiskt stöd för äldre med mycket låga inkomster. För den som lever med små marginaler kan några minuter med myndighetens beräkning vara väl använda.
Eva, Lars och Ingrid är fiktiva exempel som visar hur olika pensionärers ekonomiska situationer kan påverka möjligheten att få bostadstillägg. Beloppen är inte individuellt beräknade och exemplen innebär ingen garanti för att stöd beviljas.
Joar är journalist med erfarenhet från dagspress och nyhetsbyrå.
