Sverige har halkat ner till botten i en ny europeisk jämförelse. Trots att utgifterna för pensioner och andra ersättningar ökat till 904 miljarder kronor satsar Sverige en allt mindre del av ekonomin på trygghetssystemen. Bara ett land ligger lägre, visar nya siffror från Försäkringskassan. Hit går pengarna.
Sverige har länge haft omfattande sociala trygghetssystem. Men nu visar en ny rapport från Försäkringskassan att Sverige har tappat mark jämfört med andra västeuropeiska länder. År 1995 motsvarade utgifterna för pensioner och andra kontanta sociala ersättningar 19,1 procent av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP. År 2024 hade andelen sjunkit till 14,2 procent.
Det är den största minskningen bland de 15 länder som ingår i myndighetens jämförelse. Bara Irland har en lägre andel än Sverige.
– Sveriges minskade utgiftskvot beror på flera förändringar som skett samtidigt i ekonomin, befolkningen och våra trygghetssystem, säger Johan Olofsson, analytiker vid Försäkringskassan.
904 miljarder kronor
Men det betyder inte att Sverige betalar ut mindre pengar än tidigare. Tvärtom har utgifterna ökat från 592 till 904 miljarder kronor mellan 1995 och 2024, räknat i samma penningvärde. Det är en ökning med 53 procent.
Samtidigt har Sveriges ekonomi vuxit med hela 87 procent. Därför har ersättningarnas andel av BNP minskat.
– Det handlar både om förändringar av regelverk inom socialförsäkringen och om hur mycket BNP har vuxit, säger Johan Olofsson.
Den största orsaken till att utgifterna ökat i kronor är pensionerna. Sverige har fått fler äldre och kostnaderna för pensioner har stigit kraftigt. Men utvecklingen ser olika ut inom trygghetssystemen. Ersättningar vid bland annat arbetslöshet och funktionsnedsättning har minskat som andel av ekonomin.
Sverige tappar mest
Försäkringskassan har jämfört Sverige med de 15 länder som ingick i EU före utvidgningen 2004. Storbritannien ingår därför också i jämförelsen. Sverige har haft den största minskningen av utgifternas andel av BNP under perioden. Därefter följer Irland och Danmark.
– Sveriges relativa position beror inte bara på utvecklingen i Sverige, utan även på utvecklingen i vår omvärld, säger Johan Olofsson.
Rapporten visar alltså att trygghetssystemen tar en mindre del av Sveriges ekonomi än tidigare. Däremot säger siffrorna inte direkt hur mycket en enskild pensionär, sjukskriven eller arbetslös får i ersättning. För att avgöra om det ekonomiska skyddet har blivit bättre eller sämre måste även ersättningsnivåer, löner och levnadskostnader jämföras. Rapporten publicerades den 4 november 2026. De senaste svenska siffrorna gäller 2024, medan den internationella jämförelsen huvudsakligen bygger på uppgifter från 2023.
Så fördelas Sveriges 904 miljarder kronor
| Ersättning | Miljarder kr | Andel |
|---|---|---|
| Ålderspensioner | 635,7 | 70,3 % |
| Sjukdom, främst sjukpenning | 86,2 | 9,5 % |
| Familjer och barn | 69,3 | 7,7 % |
| Funktionsnedsättning | 52,5 | 5,8 % |
| Arbetslöshet | 38,7 | 4,3 % |
| Övriga ersättningar | 21,9 | 2,4 % |
| Totalt | 904,3 | 100 % |
