Nya siffror visar att vab-siffrorna vi nu är tillbaka på nivåer vi inte sett sen pandemin. Men allt är inte bara friskare barn – bakom siffrorna döljer sig både färre födslar och en växande trend av “vobbande”.
Det är en rejäl dykning i statistiken som Försäkringskassan nu presenterar. Under 2025 togs det ut 6,5 miljoner vab-dagar i Sverige, vilket är en minskning med hela 10 procent jämfört med året innan. Trenden har pekat spikrakt nedåt sedan rekordåret 2022.
Enligt Patrik Zetterberg, analytiker på Försäkringskassan, finns det en logisk förklaring i demografin:
– Barnafödandet i Sverige minskar och därmed också antalet barn i de åldrar det vabbas mest. Så det är naturligt att det totala antalet vab-dagar sjunker över tid, säger han.
Vobbande ersätter vab
Men det handlar inte bara om färre barn. Pandemin har permanent förändrat hur vi jobbar. När febriga barn hänger i soffan väljer allt fler föräldrar att fälla upp laptopen istället för att anmäla frånvaro.
– En anledning till att vabbandet var högt direkt efter pandemin kan vara att vi var mer restriktiva med att ta smittade barn till förskolan. Det skulle kunna vara så att det beteendet nu klingar av. Pandemin förändrade också synen på hemarbete och det skulle i sin tur kunna ha lett till ökat vobbande, fortsätter Zetterberg.
Jämställdheten backar
Trots år av debatt om ett mer jämställt uttag visar siffrorna på ett bakslag. För andra året i rad sjunker nämligen männens andel av vabbandet. Under 2025 stod kvinnorna för hela 63 procent av dagarna. Minskningen märks även i statskassan. Utbetalningarna för tillfällig föräldrapenning föll från 8,3 miljarder kronor till 7,7 miljarder under det senaste året.
Snabbkollen: Detta gäller för Vab
- Utan intyg: Du kan vabba i 7 dagar utan att visa upp läkarintyg.
- Dag 8: Från och med åttonde dagen krävs ett sjukintyg till Försäkringskassan.
- Vem kan vabba?: Det måste inte vara en förälder. Om den ordinarie vårdaren är sjuk kan en släkting eller vän vabba och få ersättning, så länge de avstår från arbete.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.
