Nordea, SBAB, Swedbank och Danske Bank har under de senaste dagarna höjt sina bundna boräntor. Utvecklingen beskrivs av experter som en följd av den krigspremie som banker får betala. Nu finns det risk att räntorna stiger ännu mer.
John Hassler, professor i makroekonomi vid Stockholms universitet, ser bankernas agerande som en naturlig följd av de ökade kostnaderna.
– Då blir det en höjning av motsvarande bostadsräntor. Det är vad man kan förvänta sig och det är rimligt, säger John Hassler, professor i makroekonomi vid Stockholms universitet, till GP.
Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet, delar bilden och pekar på att marknadens varningslampor för inflation återigen har börjat blinka. Han ser risker för breda prisökningar i den svenska ekonomin.
Hotet om stagflation och räntehöjningar
Situationen kompliceras av att efterfrågan samtidigt påverkas negativt, vilket slår mot den allmänna konjunkturen. Lars Calmfors beskriver de motstridiga krafterna i ekonomin.
– Det drar åt motsatt håll, säger Calmfors.
Om Riksbanken ställs inför stagflation, en kombination av hög inflation och låg tillväxt, väntas de prioritera inflationsmålet. Detta kan innebära räntehöjningar trots ett svagt ekonomiskt läge.
– Vi har ju redan en väldigt expansiv finanspolitik som nu blir ännu mer expansiv. Då ökar sannolikheten för att Riksbanken höjer styrräntan.
Osäkerhet kring den rörliga räntan
Även om de rörliga räntorna hittills lämnats oförändrade finns en betydande osäkerhet framåt. Enligt Wallström på Swedbank hänger mycket på hur konflikten i Mellanöstern utvecklas.
– Det handlar till syvende och sist om hur långvarig konflikten i Mellanöstern blir. Ju längre den pågår, desto större effekter på inflationen, ekonomin och bolåneräntorna i Sverige, säger hon till EFN.
Även om Swedbanks huvudscenario är att Riksbanken ligger still med räntan till september nästa år, finns det en beredskap för att prognosen kan slå fel.
– Vår prognos är fortsatt att Riksbanken inte höjer utan ligger still med sin ränta till september nästa år. Det finns en risk att vi har fel, och att konsekvenserna från Mellanöstern blir större än väntat på svensk inflation.
Experten: Se bunden ränta som en försäkring
För de hushåll som nu funderar på sitt ränteval framhåller Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring, att man bör se en bindning av räntan som en form av trygghetsåtgärd snarare än en vinstaffär.
– Det är ett läge där de bundna bolåneräntorna är högre om man ska binda. Men i grunden handlar det om att se det som en försäkring, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring till EFN.
För de med mindre marginaler kan kortare bindningstider vara ett alternativ för att skapa stabilitet utan att låsa upp sig för länge.
– Det kan vara klokt att inte binda för länge, utan i stället titta på kortare bindningstider. Antingen har man en buffert som kan hantera eventuell uppgång i den rörliga tremånadersräntan. Alternativt kan bindningen ses som en försäkring som kostar lite mer, säger Åhrman.
Avslutningsvis uppmanar hon bolånetagare att se till hela sin ekonomiska situation, inklusive förändrade amorteringsvillkor och energistöd.
– Så man ska titta på helheten av sin egen ekonomi, snarare än att försöka vänta in utvecklingen i omvärlden.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.
