Global kopparbrist. Efterfrågan skjuter i höjden. Nu förbereds återöppnandet av Viscariagruvan utanför Kiruna, ett jätteprojekt som kan bli avgörande för Europas framtida försörjning av bristvaran. Nu stå gruvan inför en helt ny verklighet där marknadspriset på koppar har mångdubblats.
Enligt Jörgen Olsson, vd på Viscaria, har situationen förändrats drastiskt sedan 90-talet. Han pekar på ett stagnerande globalt utbud i kombination med en markant ökad efterfrågan, driven av den växande globala medelklassen.
– Den stadiga efterfrågan har bara ökat hela tiden och världens gruvor orkar inte hänga med, säger han till Tidningen Näringslivet.
Jörgen Olsson betonar att koppar är en oumbärlig komponent i det moderna samhället och att det saknas realistiska substitut som kan ersätta metallen utan stora kvalitetsförluster eller kostnadsökningar.
– Dessutom är koppar antibakteriellt och fungerar i exempelvis vattenrör.
Sverige stärker Europas oberoende
Europa är idag kraftigt beroende av import, där 45 procent av all koppar som konsumeras kommer utifrån. Med EU:s nya förordning om kritiska råmaterial (CRMA) har koppar klassats som en strategiskt viktig metall för att minska beroendet av länder som Kina.
Viscariagruvan väntas stå för cirka tre procent av Europas produktion när verksamheten är i full gång runt årsskiftet 2027/2028.
– Vi importerar 45 procent av all koppar som konsumeras i Europa. Om vi inte börjar bryta mer koppar i Europa så går vi åt fel håll och tvingas importera mer och mer.
Till skillnad från många andra kritiska metaller finns hela förädlingskedjan för koppar redan på plats i Europa, med smältverk i både Tyskland, Polen och Skelleftehamn.
– Vi har alltså förädlingsverksamhet hela vägen fram till färdiga eller halvfärdiga produkter som används i konstruktion och byggnation.
Hållbarhet och lokal kompetens som styrka
Viscaria siktar på att bli en av världens mest hållbara producenter med ett koldioxidavtryck som placerar dem bland de fem främsta procenten i världen. En stor del av detta beror på tillgången till koldioxidfri vattenkraft och en stark lokal gruvkultur i Kiruna. Trots en utmanande bostadssituation har intresset för att arbeta i gruvan varit enormt.
– Vi behöver inte ha folk som flyger in för vi märker att Kiruna är ett attraktivt ställe för unga människor. Vi har kanske mellan 150 och 250 sökande på varje tjänst vi lägger ut på LinkedIn till exempel och vi har anställda från 13 nationaliteter som alla har flyttat till Kiruna.
En rekordsnabb tillståndsprocess
Trots att det vanligtvis tar mellan 10 och 20 år att öppna en gruva i Sverige, lyckades Viscaria få sitt miljötillstånd på drygt tre år. Jörgen Olsson efterlyser dock mer förutsägbara processer och en tydligare ägarprövning av bolag som vill verka i Sverige.
Trots att vissa juridiska detaljer kring vattenrening fortfarande hanteras, ser bolaget ljust på framtiden. Optimismen har varit så stor att miljardinvesteringar påbörjades långt innan det slutgiltiga tillståndet var säkrat.
– Vi har varit optimistiska hela tiden. Vi hade byggt för ungefär två miljarder innan vi fick tillståndet, bland annat i form av broar, vägar och kontor. Antingen kan man tycka att det var dumdristigt eller så var det jättesmart. Vi tycker såklart det senare.
Leon Jämtin är en erfaren journalist och redaktör med en examen inom Digital Medieproduktion vid Umeå Universitet. Han har en bred professionell bakgrund mellan finansjournalistik och underhållningsbranschen med av teknisk mediekompetens och redaktionell skärpa.
