Nya lagen gör att du kan betala med kontanter i många butiker igen. I dessa butiker ska dina kontanter alltid gälla enligt en ny lagstiftning. Men det finns kryphål där du fortfarande kan bli nekad.
Enligt en lagstiftning ska livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel vara skyldiga att ta emot dina kontanter som betalning för varor och tjänster. Kravet gäller på alla fysiska försäljningsställen som har bemannad kassa. Lagen ställer även högre krav på bankerna, som ska se till att konsumenter kan sätta in kontanter samt att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.
Grundregeln i riksbankslagen är att kontanter är lagliga betalningsmedel i Sverige. Samtidigt gäller avtalsfrihet, vilket gör att företag och restauranger som huvudregel själva får välja betalsätt. Det gör det möjligt för många näringsidkare att helt välja bort kontanter eller neka vissa valörer – så länge kunden informeras i förväg, exempelvis via en skylt vid entrén. Från och med i somras gäller dock ett undantag från denna avtalsfrihet, då apotek och matbutiker med bemannad kassa nu är lagstadgade att ta emot sedlar och mynt.
Riksbanken anser att kontanternas ställning som lagligt betalningsmedel behöver stärkas. En central fråga gäller möjligheten att betala offentligrättsliga avgifter med sedlar och mynt, där det finns oklarheter i dagens regelverk. Riksbanken ser därför positivt på att riksdagen har gett regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning för att skapa tydligare regler.
Undantag från regeln
Skyldigheten att ta emot kontanter är dock inte helt utan undantag. En matbutik eller ett apotek kan neka kontantbetalning om:
- Säkerheten för personalen inte kan upprätthållas på försäljningsstället.
- Det finns en risk att försäljningsstället behöver läggas ner på grund av kostnaden för att hantera kontanter.
- Det finns skäl för att neka att ta emot kontant betalning vid en enskild försäljning.
Enligt en undersökning av Riksbanken uppger drygt 40 procent av de företag som inte accepterar kontanter att de slutade ta emot dem under de senaste fem åren, medan lika många uppger att de aldrig gjort det. Den enskilt största orsaken till kontantstoppet är säkerhetsrisken.
Mobilbetalningarna rusar – men plastkortet håller greppet
Mobilbetalningarna fortsätter sin starka tillväxt i Sverige. I Riksbankens undersökning, som sträcker sig fram till 2025, uppger 91 procent att de swishat den senaste månaden – upp från 82 procent år 2023. Även digitala plånböcker som Apple Pay och Samsung Pay har rusat från 3 procent 2018 till 34 procent 2025. Det fysiska debetkortet är dock fortfarande ett av de mest dominanta betalsätten, med 85 procent aktiva användare under den senaste månaden.
Joar är journalist med erfarenhet från dagspress och nyhetsbyrå.
