Nya a-kassan har blivit en ekonomisk chock för många arbetslösa. Var tionde medlem i Kommunals a-kassa får högst hälften av sin tidigare inkomst. Samtidigt har ersättningsperioderna blivit betydligt kortare. Nu visar färska siffror hur hårt de nya reglerna slår. Här är tabellen som visar hur mycket pengar du kan få.
Det har gått ett år sedan Sverige införde ett nytt system för arbetslöshetsersättningen. Målet var bland annat att göra reglerna mer anpassade till hur arbetsmarknaden fungerar i dag. Men nu börjar de ekonomiska konsekvenserna bli tydliga.
I en ny sammanställning från Kommunals a-kassa framgår att många arbetslösa får betydligt mindre pengar än tidigare. För en del handlar det om att försöka klara sig på mindre än hälften av den inkomst de hade när de arbetade.
– Många av våra medlemmar har otrygga anställningar och varierande arbetstider. När ersättningsperioderna blir kortare riskerar de att stå utan ekonomisk trygghet innan de hunnit hitta ett nytt jobb, säger Yesinde Aluko, kommunikations- och hållbarhetschef på Kommunals a-kassa.
Var tionde får högst halva inkomsten
De nya reglerna trädde i kraft den 1 oktober 2025. Sedan dess har Kommunals a-kassa följt hur ersättningen utvecklats för de medlemmar som fått beslut enligt det nya systemet. Resultatet är bekymmersamt.
Den som fick en ersättningsperiod efter den 1 oktober 2025 fick i genomsnitt 72,4 procent av sin ersättningsgrundande inkomst. I september 2026 hade genomsnittet sjunkit till 71,8 procent. Mer än hälften av ersättningstagarna får fortfarande den högsta inledande ersättningsnivån på 80 procent.
Men samtidigt får var tionde person en ersättning som motsvarar högst 50 procent av den tidigare inkomsten, enligt Kommunals a-kassas nya statistik. Det kan få stora konsekvenser för den som redan har svårt att betala hyra, mat och andra nödvändiga utgifter.
Så mycket pengar kan du få från a-kassan
Hur mycket du får beror bland annat på din tidigare inkomst och hur länge du har varit medlem i en a-kassa. Enligt de nya reglerna finns tre inledande ersättningsnivåer: 80, 60 och 50 procent. Den högsta ersättningsgrundande månadsinkomsten är 34 000 kronor. Det betyder att den som tjänat mer än så ändå inte kan få högre vanlig a-kassa än 27 200 kronor i månaden före skatt under de första 100 ersättningsdagarna.
Tabell: Så mycket kan du få vid arbetslöshet
| Tidigare månadslön | Medlem minst 12 månader, 80 % | Medlem 6–11 månader, 60 % | Medlem 0–5 månader, 50 % |
|---|---|---|---|
| 25 000 kr | 20 000 kr | 15 000 kr | 12 500 kr |
| 30 000 kr | 24 000 kr | 18 000 kr | 15 000 kr |
| 35 000 kr | 27 200 kr | 20 400 kr | 17 000 kr |
| 40 000 kr | 27 200 kr | 20 400 kr | 17 000 kr |
Beloppen gäller före skatt och visar högsta möjliga inledande månadsersättning under de första 100 ersättningsdagarna. Beräkningen förutsätter att den tidigare lönen motsvarar den fastställda ersättningsgrundande månadsinkomsten, att övriga villkor är uppfyllda och att personen är helt arbetslös. Ersättningen kan bli lägre beroende på tidigare inkomster, arbetad tid och andra omständigheter.
Kan förlora 13 000 kronor i månaden
För den som tidigare tjänade 40 000 kronor i månaden kan inkomstfallet bli mycket stort. Även den som varit medlem i a-kassan i minst ett år kan som mest få 27 200 kronor före skatt i början av arbetslösheten. Det innebär 12 800 kronor mindre i månadsinkomst före skatt.
För den som inte hunnit vara medlem i sex månader blir ersättningen i samma räkneexempel högst 17 000 kronor. Skillnaden mot den tidigare lönen blir då hela 23 000 kronor i månaden. Den faktiska förändringen av pengarna efter skatt blir annorlunda eftersom lön och a-kassa inte beskattas på exakt samma sätt. Men exemplen visar hur stor betydelse både ersättningstaket och medlemstiden har.
Två av fem får högst 100 dagar
Det är inte bara ersättningens storlek som förändrats. Enligt Kommunals a-kassa har också ersättningsperioderna blivit kortare för många som varit arbetslösa länge. Under det tidigare regelverket fick personer som beviljades en ny ersättningsperiod normalt 300 dagar. I det nya systemet avgör inkomsten under den tidigare arbetsperioden hur många ersättningsdagar som kan beviljas.
Kommunals a-kassa uppger att personer som fått en ny period efter att den gamla tagit slut i genomsnitt beviljats 180 dagar. Fyra av fem har fått en period kortare än 300 dagar. Och två av fem har fått högst 100 dagar. För en person som behöver längre tid för att hitta ett nytt jobb kan skillnaden bli avgörande.
Så länge kan du få ersättning
| Månader med arbetsinkomst på minst 11 000 kr | Möjlig ersättningsperiod |
|---|---|
| 11–12 månader | 300 dagar |
| 8–10 månader | 200 dagar |
| 4–7 månader | 100 dagar |
| Fyra sammanhängande månader enligt alternativregeln | 66 dagar |
För perioder på 100–300 dagar krävs normalt även en sammanlagd arbetsinkomst på minst 120 000 kronor under ramtiden. Alternativregeln kan tillämpas när särskilda inkomstvillkor är uppfyllda.
Det betyder att den som har haft korta anställningar eller perioder utan tillräckliga inkomster riskerar att få färre ersättningsdagar. Just sådana anställningsförhållanden är vanliga bland många av Kommunals a-kassas medlemmar.
Ersättningen sänks efter 100 dagar
En annan viktig förändring är att ersättningsnivån trappas ned under arbetslösheten. Efter 100 ersättningsdagar sjunker nivån med tio procentenheter. Efter ytterligare 100 dagar sänks den med fem procentenheter till.
För den som börjar på 80 procent betyder det att ersättningen sjunker till 70 procent och sedan till 65 procent av den ersättningsgrundande inkomsten.
Exempel: Så minskar högsta ersättningen
| Period | Högsta ersättning per månad |
|---|---|
| Dag 1–100 | 27 200 kr |
| Dag 101–200 | 23 800 kr |
| Dag 201–300 | 22 100 kr |
Beloppen gäller före skatt för den som har en fastställd ersättningsgrundande månadsinkomst på minst 34 000 kronor, börjar på 80 procents ersättning och har rätt till en tillräckligt lång ersättningsperiod.
För en person som får maximal ersättning innebär den första nedtrappningen alltså 3 400 kronor mindre per månad före skatt. Den andra nedtrappningen minskar ersättningen med ytterligare 1 700 kronor. För den som redan har små marginaler kan förändringen göra stor skillnad.
Så kan du få högre ersättning
Det finns några saker som är särskilt viktiga att känna till. Den första är medlemstiden. Den som har varit medlem i a-kassan under hela den relevanta tolvmånadersperioden kan få upp till 80 procent i inledande ersättning. Den som bara varit medlem under sex till elva månader kan normalt få högst 60 procent, medan kortare medlemstid ger 50 procent.
Därför kan det vara ekonomiskt betydelsefullt att gå med i en a-kassa redan när man börjar arbeta. Den andra möjligheten är att kontrollera om man omfattas av en kompletterande inkomstförsäkring, exempelvis genom ett fackförbund. En sådan försäkring kan i vissa fall ge ytterligare ersättning utöver a-kassans tak. Men villkoren skiljer sig mellan försäkringarna, och alla arbetslösa omfattas inte.
Den tredje är att kontrollera att a-kassan har rätt uppgifter om inkomster och tidigare anställningar. Om något är fel i ett beslut kan man begära omprövning.
Nya siffrorna väcker oro
Kommunals a-kassa har över 596 000 medlemmar inom bland annat kommuner, regioner och privata serviceverksamheter. Den nya statistiken avser alltså denna a-kassas ersättningstagare. Det går inte att dra slutsatsen att exakt samma andelar gäller för alla arbetslösa i Sverige. Men siffrorna ger en tydlig bild av vad de nya reglerna kan innebära för personer med otrygga anställningar och varierande inkomster.
– Det slår hårt mot dem som redan har en osäker situation, säger Yesinde Aluko.
För den som blir arbetslös är det därför viktigare än tidigare att känna till både ersättningstaket, medlemstiden och hur länge pengarna kan betalas ut. Skillnaden kan handla om tusentals kronor varje månad – och om ersättningen tar slut långt innan ett nytt arbete har hittats.
