En ny räntesmäll hotar svenska bolåntagare. Statliga SBAB räknar nu med att Riksbanken höjer räntan tre gånger i rad. För ett vanligt bolån kan det innebära 15 000 kronor mer i räntekostnader om året. Och enligt bankens chefsekonom kan räntorna bli ännu högre än så.
Efter en längre period av stabila räntor ser läget ut att förändras snabbt. På onsdagsmorgonen kommer SBAB med en ny prognos som innebär att Riksbanken väntas höja styrräntan vid samtliga tre kommande räntemöten. Det skulle innebära att styrräntan stiger från dagens 1,75 procent till 2,50 procent redan i februari 2027. För hushåll med stora bolån kan det bli ett kännbart slag mot ekonomin.
Bakom den nya prognosen ligger framför allt oron för att inflationen ska ta fart igen. SBAB chefsekonom Robert Boije ser flera samtidiga hot mot den svenska ekonomin.
– Vi har, en för inflationen, giftig cocktail med flera negativa omvärldsfaktorer och där vi inte heller ser några som helst hoppfulla tecken, säger han i ett pressmeddelande, enligt TT.
Så mycket dyrare kan ditt bolån bli
Om bankernas bolåneräntor stiger lika mycket som styrräntan, alltså med 0,75 procentenheter, blir skillnaden stor för hushållen. För den som har ett bolån på två miljoner kronor handlar det om 15 000 kronor mer per år, eller 1 250 kronor i månaden före ränteavdrag. Men hushåll med större lån kan drabbas ännu hårdare.
| Bolån | Ökad kostnad/månad | Ökad kostnad/år |
|---|---|---|
| 1 miljon kr | 625 kr | 7 500 kr |
| 2 miljoner kr | 1 250 kr | 15 000 kr |
| 3 miljoner kr | 1 875 kr | 22 500 kr |
| 4 miljoner kr | 2 500 kr | 30 000 kr |
| 5 miljoner kr | 3 125 kr | 37 500 kr |
Beräkningen utgår från att bolåneräntan stiger med 0,75 procentenheter. Beloppen är före ränteavdrag och förutsätter oförändrad låneskuld.
För ett hushåll med fyra miljoner kronor i bolån kan ränteutgifterna alltså öka med 30 000 kronor om året. Efter ränteavdrag blir den faktiska merkostnaden lägre, men det handlar fortfarande om betydande belopp.
Varnar för räntor uppemot fyra procent
SBAB nya bedömning innebär också att bolåntagare behöver förbereda sig på betydligt högre räntenivåer än de som varit vanliga under den senaste tiden. Robert Boije anser att hushållen bör räkna med bolåneräntor på omkring 3,5–4 procent. Men han utesluter inte att de kan bli ännu högre.
– Omvärldsutvecklingen och därmed även prognosen är osäker, säger han.
Redan i september höjde SBAB sina bundna bolåneräntor med mellan 0,10 och 0,20 procentenheter. Banken hänvisade då till stigande marknadsräntor som gjort finansieringen dyrare. Nu pekar alltså även prognosen för Riksbankens styrränta tydligt uppåt.
Riksbanken har redan öppnat för höjningar
Den nya varningen kommer efter att Riksbanken i september beslutat att behålla styrräntan på 1,75 procent. Samtidigt signalerade centralbanken att det kan bli nödvändigt att höja räntan för att hålla inflationen under kontroll. Stigande kostnader och störningar i världsekonomin riskerar att pressa upp priserna igen.
SBAB tidigare prognos från september räknade med två räntehöjningar, den första i december och nästa i februari. Nu ser banken alltså en betydligt snabbare utveckling framför sig, med tre höjningar fram till februari. Det innebär att den första höjningen väntas redan vid novembermötet, följd av ytterligare höjningar i december och februari.
För hushållen blir frågan hur snabbt bankerna för över höjningarna till sina bolånekunder. Rörliga bolån, som i praktiken ofta har tre månaders bindningstid, kan påverkas när nästa ränteperiod börjar. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att SBAB siffror är en prognos. Riksbanken har ännu inte fattat beslut om de tre kommande höjningarna, och bankernas bolåneräntor behöver inte förändras exakt lika mycket som styrräntan.
Men för hushåll med små marginaler kan det redan nu vara klokt att räkna på hur ekonomin påverkas om räntan stiger med ytterligare en procentenhet.
