Två skattesänkningar är på väg att försvinna. Redan i december kan bensin och diesel bli tre kronor dyrare per liter. Nu förklarar finansminister Elisabeth Svantesson vad som händer när den gamla regeringen tar fram nästa års budget.
Den gamla regeringen har inlett arbetet med nästa års statsbudget. Eftersom Sverige fortfarande saknar en ny regering efter valet förbereder finansminister Elisabeth Svantesson en så kallad övergångsbudget. Den ska i huvudsak bygga på tidigare beslut och inte innehålla nya stora politiska satsningar.
Men det innebär också att tillfälliga skattesänkningar som redan har bestämda slutdatum inte automatiskt förlängs. Två förändringar sticker ut. Den ena gäller bensin och diesel. Den andra handlar om arbetsgivaravgifter för unga.
Bensinen kan bli tre kronor dyrare
Den första förändringen kommer redan den 1 december. Då upphör den tillfälliga sänkningen av koldioxidskatten på bensin och diesel. Skattesänkningen infördes den 1 juli för att dämpa effekten av höga drivmedelspriser. Enligt Skatteverket sänktes koldioxidskatten med 2 kronor och 40 öre per liter. Med momsen inräknad motsvarar det tre kronor per liter.
Men sänkningen gäller bara till och med den 30 november. Från december återgår skatten till den högre nivån, om inte politikerna fattar ett nytt beslut. För en bilist som tankar 50 liter innebär en prishöjning på tre kronor en extra kostnad på 150 kronor per tankning.
Den som använder 1 000 liter bensin eller diesel om året skulle få betala omkring 3 000 kronor mer, om hela skattehöjningen slår igenom på pumppriset och övriga priser är oförändrade. Hur mycket priset faktiskt stiger beror också på oljepriset, valutakurserna och drivmedelsbolagens prissättning.
Svantesson: Nya regeringen får bestämma
Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade på tisdagen principerna för den budget som övergångsregeringen arbetar med. Hon framhåller att budgeten inte ska användas för att genomföra nya stora politiska reformer. En ny regering ska i stället få möjlighet att sätta sin prägel på den ekonomiska politiken.
– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, säger Elisabeth Svantesson till TV4.
Enligt regeringens egna principer ska tillfälliga satsningar som löper ut vid årets slut som huvudregel inte förlängas. Det är därför viktigt att skilja mellan nya skattehöjningar och tidigare beslutade skattesänkningar som upphör. I det här fallet handlar det om det senare. En ny regering kan också föreslå att sänkningarna förlängs eller återinförs. Men tills dess gäller de tidigare beslutade slutdatumen.
Ny höjning väntar vid årsskiftet
Bilägarna kan dessutom få ytterligare en skattehöjning vid nyår. Energi- och koldioxidskatterna på drivmedel omfattas normalt av en årlig indexuppräkning. Det betyder att skattesatserna justeras med hänsyn till prisutvecklingen. Enligt beräkningar från branschorganisationen Drivkraft Sverige väntas skatten på vanlig bensin öka från 4,79 till 4,89 kronor per liter den 1 januari 2027.
För diesel väntas skatten stiga från omkring 3,96 till 4,05 kronor per liter. Det motsvarar en ytterligare ökning på omkring tio öre per liter bensin och nio öre per liter diesel, före moms. För bilisterna kan det därmed bli två förändringar tätt efter varandra. Först upphör den tillfälliga skattesänkningen den 1 december. Sedan väntas den ordinarie indexuppräkningen vid årsskiftet. Den slutliga effekten på pumppriserna är ännu inte klar.
Dyrare att anställa unga
Den andra förändringen gäller arbetsgivaravgifterna för unga. Här dröjer höjningen längre. Sedan den 1 april 2026 betalar arbetsgivare en lägre avgift för anställda i den aktuella åldersgruppen. Under 2026 gäller nedsättningen personer födda 2003–2007. Den vanliga arbetsgivaravgiften är 31,42 procent. Genom den tillfälliga sänkningen betalar arbetsgivarna i stället 20,81 procent på månadslöner upp till 25 000 kronor.
Men enligt Skatteverket gäller nedsättningen bara till och med den 30 september 2027. Om den inte förlängs stiger arbetsgivaravgiften för dessa anställningar från oktober nästa år. För en ung anställd med en månadslön på 25 000 kronor innebär skillnaden en ökad kostnad för arbetsgivaren på drygt 2 600 kronor i månaden.
Det motsvarar nästan 32 000 kronor på ett år, om man räknar med tolv månader på samma lönenivå. Höjningen påverkar alltså företagens lönekostnader. Den innebär inte att ungdomarnas inkomstskatt automatiskt höjs. Budgetpropositionen för 2027 ska lämnas till riksdagen senast den 12 november. Om ingen ny regering har tillträtt då blir det övergångsregeringen som lägger fram förslaget.
Enligt Elisabeth Svantessons budgetprinciper är tanken att en ny regering senare ska kunna återkomma med en ändringsbudget och föreslå egna förändringar. Det betyder att de väntade skattehöjningarna fortfarande kan påverkas av nya politiska beslut.
För svenska hushåll är det framför allt drivmedelsskatten som kan märkas snabbt i plånboken. Redan om drygt en månad upphör den tillfälliga sänkningen. Om inget nytt beslut fattas kan det innebära att en vanlig tankning blir omkring 150 kronor dyrare än med dagens skattenivå.
