Mat för stora belopp har kastats efter hackerattacken mot svenska livsmedelsbutiker. Kylar och frysar slogs ut när temperaturen manipulerades. Men nu kommer ett oväntat besked – all mat behövde inte slängas.
Under måndagen drabbades flera ICA- och Coop-butiker av ett omfattande angrepp mot sina kyl- och fryssystem. I vissa anläggningar steg temperaturen till 50 grader och personalen tvingades snabbt försöka rädda livsmedel. På flera håll slutade det med att stora mängder mat kastades.
Bilder från drabbade butiker visar kundvagnar fyllda med varor som plockats bort från kyl- och frysdiskarna. Men nu kommer en ny uppgift. Enligt miljöinspektören Annika Jeppsson är det inte självklart att upptinad mat måste slängas. Det rapporterar P4 Malmöhus.
– Kan man garantera att varan är tjänlig får man lova att sälja den, säger miljöinspektören Annika Jeppsson till P4 Malmöhus.
Maten kan räddas trots att den tinat
Enligt Annika Jeppsson finns det möjligheter att ta hand om livsmedel även efter att en frys slutat fungera. Det avgörande är bland annat hur varmt det blivit och hur länge varorna har varit upptinade. Om livsmedlen har hållits under åtta grader kan det i vissa fall gå att använda dem på ett säkert sätt. Ett alternativ är att tillaga maten i butiken och därefter sälja den som färdiglagad mat.
Det betyder att en trasig frys inte automatiskt måste leda till att allt innehåll kastas. Men det innebär inte heller att alla upptinade livsmedel kan läggas tillbaka i frysen eller säljas som vanligt. Olika produkter har olika krav på temperatur och hantering.
Livsmedelsverket: Temperaturen är avgörande
Även Livsmedelsverkets vägledning visar att det finns möjlighet att använda mat som tinat, under förutsättning att upptiningen har skett på ett säkert sätt. Livsmedel som ska förvaras kallt bör normalt tinas i kylskåp eller motsvarande utrymme. Temperaturen bör då inte överstiga åtta grader.
Företaget måste också kunna bedöma om bakterier eller andra mikroorganismer kan ha hunnit föröka sig och om produkten fortfarande är säker att äta. För butiker som drabbas av ett omfattande kylhaveri kan den bedömningen bli svår, särskilt om det saknas tillförlitlig information om hur temperaturen har förändrats.
Frysar blev extremt varma
Hackerattacken mot livsmedelsbutikerna var ovanlig eftersom det inte bara handlade om att kylningen stängdes av. I flera anläggningar manipulerades systemen så att temperaturerna steg till mycket höga nivåer. Det innebär att situationen kan vara helt annorlunda än vid ett vanligt strömavbrott.
Om maten utsatts för kraftig värme kan den ha blivit osäker att använda, även om den senare kyls ner igen. Det finns därför inget underlag för att säga att de varor som redan kastats efter attacken faktiskt gick att rädda. Miljöinspektörens besked gäller vilka möjligheter som kan finnas när kylkedjan brutits men livsmedlen fortfarande hållit säkra temperaturer.
Kan minska matsvinnet
Händelsen väcker ändå en viktig fråga om hur butiker hanterar stora kyl- och fryshaverier. För livsmedelsbutiker innebär förstörda kylvaror både ekonomiska förluster och omfattande matsvinn. Om vissa produkter kan tas om hand och tillagas i tid kan en del av förlusten begränsas.
Men det kräver att butikerna har kontroll över temperaturer, tider och livsmedelssäkerhet. Konsumenternas hälsa måste alltid gå först. Efter hackerattacken är det därför inte bara butikernas digitala säkerhet som hamnat i fokus. Även frågan om hur stora mängder mat kan räddas när tekniken havererar har blivit aktuell. Och enligt miljöinspektören Annika Jeppsson behöver en tinad vara inte automatiskt vara förlorad.
David Lysén är utbildad journalist med erfarenhet av nyhetsjournalistik och branschtidning.
