En man hade varit död i flera år. Ändå fortsatte svenska myndigheter att betala ut pension och bostadstillägg i hans namn. Över 800 000 kronor försvann sedan pengar sökts med den dödes Bank-ID.
En död mans identitet användes under flera års tid för att lura svenska staten på över 800 000 kronor. Trots omfattande utredningar har polisen inte lyckats fastställa vem som låg bakom bedrägerierna. I september beslutade åklagaren att lägga ner förundersökningen. Nu riktar åklagaren kritik mot polisens arbete.
– Jag tycker att det här borde ha utretts mycket mer intensivt i början, säger åklagaren Henrik Lundh till Hem & Hyra.
Dog i USA – levde vidare hos myndigheterna
Historien började uppdagas hösten 2024 när Nerikes Allehanda avslöjade att en man som varit död i flera år fortfarande var registrerad som levande i Sverige. Mannen hade flyttat till USA mer än tio år tidigare och avled där i januari 2021. Men hos svenska myndigheter var han fortfarande vid liv.
Dessutom var han folkbokförd på en lägenhet hos det kommunala bostadsbolaget Örebrobostäder, Öbo, i Örebro. Lägenheten fick stor betydelse för upplägget. Genom att mannen fortfarande hade en svensk bostadsadress kunde hans identitet användas i kontakterna med myndigheterna. Enligt uppgifter till Hem & Hyra betalades hyran av släktingar till mannen.
Ansökte om pension med den dödes BankID
Elva månader efter mannens död lämnade någon in en ansökan om allmän pension i hans namn. Ansökan gjordes med mannens BankID, enligt uppgifter från Pensionsmyndigheten. Därefter fortsatte pengar att betalas ut.
Förutom pension handlade det om bostadstillägg, ett ekonomiskt stöd som ska hjälpa pensionärer med låga inkomster att klara sina boendekostnader. Även Skatteverket betalade ut skatteåterbäring eftersom någon fortsatte att lämna deklarationer i mannens namn. Totalt försvann över 800 000 kronor från staten. Först efter Nerikes Allehandas avslöjande stoppades utbetalningarna och händelserna polisanmäldes.
Två släktingar redan i fängelse
Utredningen kom att riktas mot två systrar med nära släktband till den döde mannen. De båda kvinnorna avtjänar redan fängelsestraff för annan, grövre brottslighet. Enligt åklagaren gick det att spåra hur en av kvinnorna hanterat delar av pengarna. Den delen av utredningen gällde misstänkt penningtvätt.
Men åklagaren bedömde att det inte fanns skäl att driva just den delen vidare med hänsyn till kvinnornas befintliga fängelsestraff. För de övriga misstankarna gick det inte att få fram tillräcklig bevisning om vilka som gjort ansökningarna och tagit emot pengarna. Utredningen omfattade sammanlagt fyra olika brottsmisstankar.
Viktiga bevis hade försvunnit
Åklagaren Henrik Lundh tog över utredningen sommaren 2025. Vid det laget hade viktiga möjligheter att spåra pengarna gått förlorade.
Pengar hade bland annat tagits ut via bankomater. Men när åklagaren tog över fanns inte längre alla övervakningsbilder och digitala spår kvar. Sådant material sparas bara under begränsad tid.
Enligt åklagaren borde polisen ha försökt följa pengarnas väg mycket tidigare. Det hade kunnat ge svar på vilka som gjorde uttagen och vart pengarna tog vägen.
– Jag tycker det är olyckligt och jag tycker det är allvarlig brottslighet som begåtts, säger Henrik Lundh till Hem & Hyra.
Han konstaterar att utredarna till slut saknade nya uppslag att arbeta vidare med. I september 2026 fattades beslutet att lägga ner utredningen. Ingen har därmed dömts för bedrägerierna med den döde mannens identitet.
Myndigheten missar stora belopp
Fallet belyser svårigheterna med att upptäcka felaktiga pensionsutbetalningar. Enligt Pensionsmyndighetens uppgifter, som återges av Hem & Hyra, betalades totalt omkring 483 miljarder kronor ut till 2,3 miljoner pensionärer under 2025. Myndigheten identifierade felaktiga utbetalningar på 373 miljoner kronor.
Samtidigt uppskattades de totala felaktiga utbetalningarna till omkring 1,6 miljarder kronor. Det innebär att bara en del av de uppskattade felaktiga utbetalningarna upptäcktes. Alla felaktiga utbetalningar handlar dock inte om avsiktligt bedrägeri. De kan även bero på misstag, felaktiga uppgifter eller förändrade förhållanden som inte rapporterats.
I det aktuella fallet råder det däremot ingen tvekan hos åklagaren om att pengar betalats ut felaktigt efter mannens död. Det som aldrig gick att bevisa var vem som låg bakom hela upplägget och vart pengarna slutligen tog vägen.
