Kakor, chips och andra ultraprocessade livsmedel kan påverka barn på ett oväntat sätt. Amerikanska forskare har upptäckt ett samband mellan sådan mat och hur hjärnan reagerar på frestande matbilder. Barnen med starkare reaktioner gick också upp mer i kroppsfett under det följande året. Nu väcker fyndet nya frågor om barnens matvanor.
Vad händer i barns hjärnor när de ofta äter ultraprocessad mat? Det ville forskare vid University of Southern California undersöka. De studerade 46 barn mellan sju och tio år och jämförde deras kostvanor med aktiviteten i hjärnans belöningssystem. Resultatet var tydligt.
Barn som fick en större del av sin energi från ultraprocessade livsmedel reagerade starkare i ett särskilt område av hjärnan när de fick se bilder på lockande mat. Det handlade bland annat om kakor och pommes frites. Forskarna kunde se skillnaderna med hjälp av magnetkameraundersökningar.
Hjärnan reagerade kraftigare
Barnen fick titta på bilder av mat och andra föremål medan forskarna mätte aktiviteten i hjärnan. Särskilt intresserade var de av ett område som kallas striatum. Det är en del av hjärnans system för belöning och motivation. Barn som åt mer ultraprocessad mat visade starkare aktivitet i en del av detta område när de såg matbilderna.
Forskarna såg alltså ett samband mellan barnens vanliga kost och hur hjärnan reagerade på synen av mat. Det kan ha betydelse för hur lockande vissa livsmedel upplevs. Men studien visar inte att barnen faktiskt blev hungrigare eller åt mer när de såg bilderna. Forskarna gick sedan vidare och undersökte barnens viktutveckling under det följande året. Då upptäckte de ytterligare ett samband.
Mer kroppsfett efter ett år
Barn som hade starkare reaktioner i hjärnans belöningssystem tenderade också att få större ökningar av BMI och kroppsfett under uppföljningen. Forskarna såg dessutom ett samband mellan högre konsumtion av ultraprocessad mat och större ökning av midjemåttet.
Det väcker frågan om hjärnans reaktioner kan vara en del av förklaringen till att hög konsumtion av ultraprocessad mat ofta förknippas med viktuppgång. Men sambanden ska inte förväxlas med bevis för orsak och verkan. Forskarna kan inte säga att maten förändrade barnens hjärnor eller att förändringarna orsakade viktuppgången.
Åt mycket ultraprocessad mat
Barnen i studien var normalviktiga när undersökningen började. Deras genomsnittliga ålder var 8,7 år. I genomsnitt kom nästan 68 procent av deras dagliga energi från ultraprocessade livsmedel. Det är en hög andel och visar hur stor plats sådana produkter kan ha i barns kost.
Ultraprocessad mat är ett samlingsnamn för industriellt framställda livsmedel som ofta innehåller flera ingredienser och tillsatser. Det kan exempelvis vara vissa söta frukostflingor, kakor, snacks, läsk och färdigrätter. Men alla livsmedel i kategorin har inte samma näringsinnehåll. Det är därför viktigt att inte behandla varje ultraprocesserad produkt som lika ohälsosam.
Viktigt fynd – men liten studie
Studien publicerades den 23 oktober 2026 i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network Open. Den bygger på både kostregistreringar, hjärnavbildning och uppföljning av barnens kroppssammansättning. En styrka är att forskarna inte bara frågade barnen om deras matvanor. De undersökte också hjärnans aktivitet och följde barnens utveckling under ett år. Men det finns begränsningar.
Endast 46 barn deltog, och studien var inte ett experiment där barn slumpmässigt fick äta olika mängder ultraprocessad mat. Därför kan andra faktorer, exempelvis hemmiljö, fysisk aktivitet eller andra matvanor, ha påverkat resultaten. Föräldrar behöver alltså inte tolka studien som att en kaka eller en portion pommes frites skadar hjärnan. Däremot ger forskningen ytterligare anledning att undersöka hur matvanor under barndomen kan hänga samman med aptit, belöning och viktutveckling.
David Lysén är utbildad journalist med erfarenhet av nyhetsjournalistik och branschtidning.
