Svenska forskarnas nya fynd – kan varna innan insjuknandet

Nyheter 2 november 2026, 13:41av David Lysén

Nu har svenska forskare gjort en lovande upptäckt i blodet. Ett särskilt protein kan ge nya ledtrådar om vilka människor som löper större risk att drabbas av allvarlig hjärtsjukdom. Fyndet kan avslöja faran långt före en hjärtinfarkt.

Många hjärt- och kärlsjukdomar utvecklas i det tysta under flera år. En människa kan känna sig frisk samtidigt som förändringar pågår i kroppens blodkärl. I värsta fall upptäcks sjukdomen först när personen drabbas av en akut hjärtinfarkt eller när ett pulsåderbråck brister.

Men nu har forskare vid Linköpings universitet hittat en möjlig ny ledtråd i blodet. Genom att undersöka särskilda bindvävsproteiner har de upptäckt ett samband som i framtiden skulle kunna hjälpa läkare att identifiera personer med förhöjd risk.

– Vi har kunnat se i blodprover att höga nivåer av vissa proteiner, som ger struktur och hållfasthet åt vävnaderna, hänger samman med en lägre risk för de här sjukdomarna, säger läkaren och forskaren Filip Hammaréus till SVT Nyheter.

Undersökte blod från 1 000 personer
Bakom upptäckten ligger en avhandling av Filip Hammaréus, ST-läkare vid kardiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Han har undersökt hur ämnen som bygger upp och håller samman kroppens vävnader hänger ihop med sjukdomar i hjärtat och de stora blodkärlen.

Totalt ingick omkring 1 000 personer i studierna. Forskarna analyserade bland annat blodprover från personer i befolkningen och patienter som tidigare haft hjärtinfarkt. Särskilt intressant blev ett protein som kallas typ I kollagen. Det är en viktig beståndsdel i kroppens bindväv och bidrar till att ge vävnaderna struktur och hållfasthet. Forskarna upptäckte ett samband mellan nivåerna av en viss kollagenrelaterad molekyl i blodet och förekomsten av kranskärlssjukdom.

– Resultaten visar att ju högre nivåerna var av denna molekyl, desto lägre var risken för kranskärlssjukdom, säger Filip Hammaréus i ett pressmeddelande från Region Östergötland.

Det betyder inte att höga nivåer av proteinet har bevisats skydda mot hjärtinfarkt. Men sambandet kan ge forskarna viktig information om varför vissa människor utvecklar sjukdom medan andra klarar sig bättre.

Kan upptäcka sjukdom innan symtomen kommer
Kranskärlssjukdom innebär att blodkärlen som försörjer hjärtat med syre och näring drabbas av åderförkalkning. Med tiden kan blodflödet försämras, och om ett kärl plötsligt täpps till kan resultatet bli en hjärtinfarkt. Problemet är att utvecklingen kan pågå under lång tid utan tydliga symtom. Därför försöker forskare hitta nya sätt att upptäcka riskerna tidigare. Om resultaten bekräftas i större studier skulle sådana analyser på sikt kunna bli ett komplement till de undersökningar som redan används inom sjukvården.

– Forskare har länge försökt hitta blodprover som kan förutse risken för dessa sjukdomars utveckling och komplikationer. I dag kan vi med nya metoder mäta proteiner som speglar omsättningen av bindväv genom specifika blodprover, säger Filip Hammaréus enligt Region Östergötland.

Det handlar exempelvis om att komplettera dagens bedömningar av blodtryck, blodfetter, rökning, diabetes och andra kända riskfaktorer. Förhoppningen är att ett blodprov ska kunna ge läkarna ytterligare information om vilka patienter som behöver förebyggande behandling och tätare uppföljning.

Ännu ett protein väckte forskarnas intresse
Forskarna gjorde också en annan intressant upptäckt. Den handlar om ett protein med namnet TIMP-4, som har betydelse för nedbrytningen av kroppens bindväv. I studier av patienter med lindriga till måttliga pulsåderbråck i bröstkorgen såg forskarna att de som hade högre nivåer av TIMP-4 också tenderade att ha bråck som växte långsammare.

Det skulle kunna betyda att proteinet är kopplat till en skyddande process i blodkärlens väggar. Ett pulsåderbråck innebär att en del av en artär vidgas och försvagas. Om ett bråck i stora kroppspulsådern växer kraftigt kan det i värsta fall brista, vilket är ett livshotande tillstånd. Därför är det viktigt att kunna bedöma vilka patienter som löper störst risk för en snabb försämring. På längre sikt hoppas forskarna att de nya kunskaperna också kan bidra till utvecklingen av läkemedel som bromsar sjukdomarnas förlopp.

Kan leda till nya blodprover
Forskningsresultaten är lovande, men det finns fortfarande viktiga frågor att besvara. Bland annat behöver forskarna undersöka om blodproteinerna verkligen kan förutsäga framtida sjukdom bättre än de metoder som vården redan använder. Det krävs också större studier för att förstå hur resultaten påverkas av exempelvis ålder, andra sjukdomar och läkemedelsbehandling.

– Det ligger fortfarande en bit fram i tiden. Vi behöver göra större, bekräftande studier, men det här adderar en viktig pusselbit till forskningen kring åderförkalkning, säger Filip Hammaréus till SVT.

Det finns alltså ännu inget nytt rutinblodprov som patienter kan beställa för att få besked om sin framtida risk för hjärtinfarkt utifrån just dessa proteiner. Men resultaten visar att blodet kan innehålla fler ledtrådar om hjärtats hälsa än vad sjukvården utnyttjar i dag.

Hopp om att förebygga fler hjärtinfarkter
Det långsiktiga målet är att läkare ska kunna upptäcka riskpatienter tidigare och sätta in rätt behandling innan en allvarlig hjärt- eller kärlhändelse inträffar. För människor med förhöjd risk skulle det kunna innebära bättre möjligheter att förebygga sjukdom, i stället för att behandlingen sätts in först efter en hjärtinfarkt.

Forskarna betonar samtidigt att sambanden ännu inte är tillräckligt undersökta för att användas i den vanliga sjukvården. Avhandlingen lades fram vid Linköpings universitet den 25 september 2026, och resultaten har nu uppmärksammats av SVT och Sveriges Radio.

Den stora förhoppningen är att de nya blodmarkörerna en dag ska hjälpa läkare att upptäcka det som i dag kan vara svårt att se: en allvarlig hjärtsjukdom som håller på att utvecklas, långt innan patienten själv märker något.