Tre söner övergav sin svårt sjuka mamma. När hon dog ville de ärva hennes hus. Men barnbarnet som ensam tagit hand om kvinnan tog strid – och vann. Nu har landets högsta domstol fråntagit sönerna hela arvet. I Sverige gäller helt andra regler.
När Elsa Hormazábal i Chile drabbades av alzheimer förändrades livet för hennes barnbarn Yanina Segura. Hon var bara 20 år när hon fick ta över ansvaret för sin svårt sjuka mormor. Elsa hade själv uppfostrat Yanina sedan hennes mamma gått bort.
Sjukdomen förvärrades och Elsa blev alltmer beroende av hjälp. Men hennes tre vuxna söner, Alex, Mario och Sergio, ställde enligt domstolshandlingarna inte upp. Ansvaret föll på barnbarnet, som fick sköta omsorgen och även betala utgifter som mormoderns pension inte räckte till. Nu har historien fått ett uppmärksammat slut. Chiles högsta domstol har beslutat att de tre sönerna ska uteslutas från arvet efter sin mamma.
Vägrade hjälpa sin sjuka mamma
Elsa fick sin alzheimerdiagnos 2014. När sjukdomen förvärrades behövde hon hjälp i vardagen och med sina ekonomiska angelägenheter. Yanina tog hand om sin mormor och utsågs också till förvaltare av hennes tillgångar.
Sönerna accepterade arrangemanget, men bidrog enligt domstolen inte med den hjälp som deras mamma behövde. Till slut hamnade frågan i domstol. År 2021 beslutade en familjedomstol i Antofagasta att sönerna skulle betala ekonomiskt underhåll till sin mamma. Men betalningarna uteblev till stor del, rapporterar den chilenska radiokanalen Cooperativa.
Då dök sönerna upp för att ärva
I december 2022 dog Elsa utan att ha skrivit något testamente. Kvar fanns bland annat huset där hon hade bott tillsammans med sitt barnbarn. Enligt arvsreglerna hade de tre sönerna rätt till varsin del, medan Yanina skulle ärva den del som tillkom hennes avlidna mamma.
Men Yanina vägrade acceptera att morbröderna skulle få del av tillgångarna efter kvinnan som de hade lämnat utan hjälp. Hon stämde sina morbröder och begärde att de skulle förklaras ovärdiga att ärva. En domstol i Antofagasta gav henne rätt. Beslutet fastställdes av en appellationsdomstol 2025, men männen fortsatte att kämpa för arvet.
Högsta domstolen säger nej
Den 9 november 2026 kom det avgörande beskedet från Chiles högsta domstol. Domstolen konstaterar i mål 46.119-2026 att sönerna hade underlåtit att hjälpa sin mamma under sjukdomen trots att de hade möjlighet. Domstolen hänvisar också till en tidigare dom om våld inom familjen, där sönerna hade erkänt att de inte gav mamman den omsorg och det stöd hon behövde.
Sönernas överklagande avslogs. Därmed står de tidigare domarna fast och männen utesluts från arvet. Beslutet innebär också att egendom som de eventuellt redan fått genom arvet ska lämnas tillbaka. Yaninas advokater beskriver avgörandet som ett erkännande av den omsorg som barnbarnet gav sin mormor.
– Det är inte rättvist att de som övergav sin mamma ska kunna dra nytta av hennes arv, säger advokaten Katty Méndez enligt den chilenska tidningen Las Últimas Noticias, återgivet av El País.
I Sverige hade barnen fått ärva
Domen väcker en intressant fråga för svenska familjer: Kan barn som vägrar hjälpa sina åldrande föräldrar förlora sitt arv även här? Enligt svensk lag är svaret som huvudregel nej. Den svenska ärvdabalken ger barn en stark arvsrätt. Även om en förälder skriver ett testamente som utesluter ett barn kan barnet normalt kräva sin laglott.
Laglotten motsvarar hälften av den arvslott barnet annars skulle ha fått. Det finns särskilda situationer där en person kan förlora sin rätt att ärva. Enligt 15 kapitlet i ärvdabalken gäller det bland annat den som genom brott uppsåtligen dödat den avlidne. Att ett vuxet barn inte hjälper sin sjuka förälder är däremot ingen självständig grund för att förlora arvsrätten i Sverige.
Så mycket har barnen rätt till
Om en svensk förälder har tre barn och lämnar efter sig 900 000 kronor skulle varje barn normalt ärva 300 000 kronor, förutsatt att inga andra omständigheter påverkar fördelningen. Föräldern kan genom ett testamente försöka ge hela arvet till någon annan. Men varje barn kan då normalt kräva sin laglott på 150 000 kronor. För att få ut laglotten måste barnet begära jämkning av testamentet inom sex månader från att det delgetts.
I Chile kunde domstolen i stället använda regler om att en arvinge kan förklaras ovärdig på grund av sitt agerande mot den avlidne. Det var vad som hände de tre sönerna i Antofagasta. De förlorade arvet efter mamman som de enligt domstolen hade möjlighet att hjälpa, men övergav under hennes sista levnadsår.
