Hundratals svenskar lockades att investera över 52 miljoner kronor i ett gruvbolag med falska löften. Tre män dömdes till fleråriga fängelsestraff. Men nu har hovrätten friat samtliga – trots att domstolen konstaterar att investerarna blev vilseledda.
Det som skulle bli en lönsam investering i framtidens gruvteknik slutade med en uppmärksammad rättsprocess. Omkring 480 personer investerade tillsammans drygt 52 miljoner kronor i bolaget Ximonia Mining. Pengarna lockades fram genom uppgifter om en verksamhet som inte motsvarade verkligheten.
Investerarna fick bland annat höra om avancerad teknik för att utvinna sällsynta jordartsmetaller, elektrifierade gruvmaskiner och planer på en framtida börsnotering. Men bolaget bedrev inte den verksamhet som presenterades. I juni dömde Göteborgs tingsrätt tre män till mellan tre och fem års fängelse för grovt bedrägeri. En av dem fick också nio års näringsförbud. Men den 18 september förändrades allt. Hovrätten för Västra Sverige rev upp domarna och friade samtliga tre.
Domstolen: Investerarna blev vilseledda
Det mest uppseendeväckande är att hovrätten inte ifrågasätter att hundratals människor blivit vilseledda. Tvärtom delar domstolen tingsrättens bedömning att omkring 480 investerare förmåtts att satsa över 52 miljoner kronor genom falska förespeglingar. Det framgår av hovrättsdomen, som nu uppmärksammas i en ny genomgång från Småspararguiden.
Den avgörande frågan var i stället om åklagaren hade lyckats bevisa att just de tre åtalade männen bar ett straffrättsligt ansvar för bedrägerierna. Det ansåg hovrätten inte vara styrkt.
En av männen hade bland annat tagit fram presentationsmaterial som användes vid aktieförsäljningen. Hovrätten ansåg att det fanns flera besvärande omständigheter kring hans roll, men inte tillräckliga bevis för en fällande dom.
Manipulerade bolagets siffror
En annan av männen var formell företrädare för gruvbolaget. Hovrätten konstaterade bland annat att en bokförd maskinaffär användes för att manipulera bolagets balansräkning. Mannen hade också låtit ett annat bolags bankkonto ta emot betalningar från investerare efter att Ximonias konto hos SEB spärrats.
Trots detta ansåg hovrätten inte att det var bevisat att han själv hade vilselett investerarna på det sätt som åtalet gällde. Den tredje mannen hade bland annat deltagit i en resa till Tanzania, där ett påstått gruvprojekt skulle dokumenteras. Uppgifter om resan användes senare vid försäljningen av aktier. Även här såg domstolen besvärande omständigheter, men ansåg inte att bevisningen räckte för att döma mannen.
52 miljoner – men ingen döms
Fallet visar hur svårt det kan vara att utkräva straffrättsligt ansvar när investerare har vilseletts genom komplicerade bolagsupplägg och flera led av aktieförsäljare. I Ximonia-fallet skedde stora delar av försäljningen genom externa bolag som kontaktade tänkbara investerare per telefon.
Hovrätten slog fast att investerarna hade vilseletts och att det uppstått ekonomisk skada. Men åklagaren lyckades inte bevisa att de tre åtalade var skyldiga till just de gärningar som prövades. Resultatet blev att samtliga tre friades från åtalen för grovt bedrägeri.
För de omkring 480 investerarna innebär domen att ingen av de tre männen dömdes för bedrägerierna, trots att domstolen bedömde att vilseledandet faktiskt hade ägt rum. Fallet är samtidigt en påminnelse om riskerna med onoterade aktier och investeringar som säljs in med löften om framtida börsnoteringar och stora tekniska genombrott.
