Kostnaderna för el, värme, vatten och sophämtning har rusat med över 43 procent på fem år. Nu visar en ny rapport att det kan skilja nästan 20 000 kronor om året beroende på var i Sverige du bor. I den dyraste kommunen är kostnaderna hela 78 procent högre än i den billigaste.
Det har blivit rejält mycket dyrare att bo i Sverige. Trots att inflationen har fallit tillbaka fortsätter flera av hushållens viktigaste boendekostnader att stiga kraftigt. Det visar den nya Nils Holgersson-rapporten som presenteras på onsdagen. Under de senaste fem åren har de sammanlagda kostnaderna för fjärrvärme, el, vatten, avlopp och sophämtning ökat med 43,3 procent.
Bara under 2026 har priserna stigit med ytterligare 6,9 procent. Det kan jämföras med inflationen på 0,6 procent under motsvarande jämförelseperiod.
– Kostnaderna har ökat mer än tio gånger snabbare än inflationen. Ökningstakten har bromsat in, men efter flera år av kraftiga höjningar ligger kostnaderna nu på dramatiskt höga nivåer, säger Björn Berggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Här kostar boendet nästan 20 000 kronor mer
Men det är inte bara prisökningarna som sticker ut. Den nya undersökningen visar också enorma skillnader mellan landets 290 kommuner. Allra dyrast är Gnesta i Södermanland, där de undersökta driftkostnaderna motsvarar omkring 45 800 kronor per lägenhet och år. I Piteå, som är billigast i landet, ligger motsvarande kostnad på cirka 25 800 kronor.
Det innebär en skillnad på 20 000 kronor om året, eller nästan 1 700 kronor i månaden. Kostnaderna är därmed 78 procent högre i Gnesta än i Piteå.
– Det är anmärkningsvärt att vi närmar oss att det nästan kan kosta dubbelt så mycket för ett hushåll beroende på var i landet man bor. De stora skillnaderna visar hur stor betydelse de lokala priserna har för boendekostnaderna, säger Björn Berggren.
Rapporten jämför kostnaderna för ett och samma typhus med 15 lägenheter i Sveriges samtliga kommuner. Skillnaderna beror alltså inte på att bostäderna är större eller förbrukar mer energi, utan på lokala priser och avgifter.
Elen ökar mest – trots sänkt skatt
Den största enskilda utgiftsposten är fortfarande fjärrvärmen, som står för 46 procent av de undersökta kostnaderna. Sedan 2023 har fjärrvärmepriserna stigit med sammanlagt 31 procent. Även under 2026 fortsätter höjningarna. I genomsnitt har fjärrvärmen blivit 4,5 procent dyrare, och i 28 kommuner har priserna höjts med mer än tio procent.
Men det är elen som står för årets största prisökning. Den sammanlagda kostnaden för elhandel, elnät och elskatt har stigit med 12,4 procent. Det sker trots att elskatten har sänkts. Enligt rapporten beror utvecklingen framför allt på högre elhandelspriser och elnätsavgifter. För hushållen innebär det att sänkt skatt inte räckt för att stoppa kostnadsökningarna.
Så mycket kostar boendet i olika kommuner
Här är ett urval av kommunerna med lägst respektive högst sammanlagda driftkostnader, enligt 2026 års undersökning. Beloppen avser ett standardiserat flerbostadshus och inkluderar moms.
| Kommun | Kostnad per år och lägenhet |
|---|---|
| Piteå | ca 25 800 kr |
| Luleå | ca 25 900 kr |
| Skara | ca 26 500 kr |
| Tidaholm | ca 26 800 kr |
| Sorsele | ca 27 300 kr |
| Bollebygd | ca 42 800 kr |
| Hörby | ca 43 100 kr |
| Nordanstig | ca 43 300 kr |
| Vaxholm | ca 44 900 kr |
| Gnesta | ca 45 800 kr |
Beloppen är avrundade och beräknade utifrån rapportens kostnader per kvadratmeter för en lägenhet på 67 kvadratmeter.
Kan påverka både hyror och månadsavgifter
De kraftigt stigande kostnaderna kan få konsekvenser även för hushåll som inte själva betalar alla räkningar. För den som bor i hyresrätt ingår normalt flera av kostnaderna i hyran. För bostadsrättsföreningar är uppvärmning, vatten, sophämtning och fastighetsel viktiga delar av ekonomin. När utgifterna stiger kan det öka trycket på både hyror och månadsavgifter.
Undersökningen visar att de samlade kostnaderna nu i genomsnitt motsvarar omkring 532 kronor per kvadratmeter och år, inklusive moms. För en lägenhet på 67 kvadratmeter innebär det drygt 35 600 kronor om året. Det är viktigt att skilja dessa beräknade driftkostnader från hushållens faktiska boendeutgifter. Räntor, amorteringar och andra kostnader ingår inte i jämförelsen.
Bakom rapporten står bland andra Hyresgästföreningen, HSB, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna. Undersökningen har genomförts årligen sedan 1996.
