Drömmer du om en egen fjällstuga? Nu har priserna fallit kraftigt från rekordnivåerna. Enligt nya siffror från Hemnet är fritidshusen i Sveriges fjällkommuner omkring 400 000 kronor billigare än under pristoppen. I vissa delar av landet är nedgången ännu större. Men experterna varnar också för en dyr fälla.
Under pandemin rusade priserna på svenska fritidshus. Allra hetast blev det i fjällen, där många svenskar drömde om en egen stuga med närhet till skidbackar, längdspår och natur. Men nu har marknaden förändrats.
En ny sammanställning från Hemnet visar att genomsnittspriset på fritidshus i de svenska fjällkommunerna har fallit med omkring 13 procent sedan toppåret 2022. I kronor handlar det om ungefär 400 000 kronor. Det innebär att den som går i tankar på att köpa fjällstuga möter ett helt annat prisläge än för några år sedan.
Priserna föll från rekordnivåerna
När fritidshusmarknaden var som hetast under 2022 kostade ett fritidshus i de svenska fjällkommunerna i genomsnitt drygt 2,9 miljoner kronor. I dag ligger motsvarande genomsnitt på omkring 2,5 miljoner kronor. Det visar Hemnets nya kartläggning.
– Under pandemin steg fritidshuspriserna kraftigt, inte minst i fjällvärlden där efterfrågan var stor. Sedan dess har marknaden svalnat och priserna fallit tillbaka, säger Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet.
En bidragande orsak är att högre räntor och ökade levnadskostnader har gjort det dyrare att äga ett extra boende. När färre har råd eller möjlighet att köpa fritidshus kan det också påverka priserna.
Här har priserna sjunkit mest
Prisutvecklingen skiljer sig kraftigt mellan olika delar av Sverige. I Jämtlands län har fritidshuspriserna fallit med 19 procent från sina tidigare toppnivåer. Även i Örebro län har priserna sjunkit tydligt, med 15 procent.
I Stockholms län, där fritidshusen fortfarande är dyrast i landet, är nedgången 11 procent. Där kostar ett fritidshus i genomsnitt omkring 3,32 miljoner kronor. I andra delar av Sverige har priserna däremot fortsatt uppåt från de tidigare toppnivåerna.
Tabell: Så har fritidshuspriserna förändrats
| Område | Förändring från tidigare pristopp |
|---|---|
| Jämtlands län | −19 % |
| Örebro län | −15 % |
| Fjällkommunerna totalt | −13 % |
| Stockholms län | −11 % |
| Kalmar län | +5 % |
| Norrbottens län | +5 % |
Källa: Hemnets kartläggning publicerad den 30 oktober 2026. Förändringarna avser prisnivån jämfört med respektive områdes tidigare topp, som kan ha inträffat vid olika tidpunkter.
Här finns de billigare fjällstugorna
Hemnets särskilda sammanställning omfattar 15 kommuner i svenska fjällområden. Där ingår bland annat Åre, Härjedalen, Malung-Sälen, Älvdalen, Storuman, Kiruna och Gällivare. Den omfattar också Jokkmokk, Arjeplog, Sorsele, Vilhelmina, Dorotea, Strömsund, Krokom och Berg.
Det betyder att de redovisade 400 000 kronorna inte gäller varje enskild skidort eller stuga. Siffran är skillnaden mellan genomsnittspriserna i hela gruppen av fjällkommuner vid rekordnivån och i dag. En enskild fastighet kan ha fallit betydligt mer i värde, medan andra kan ha blivit dyrare.
Fjällstugan kan kosta 148 000 kronor om året
Trots prisnedgången finns det en ekonomisk hake för den som drömmer om ett eget fritidshus. Det kan fortfarande vara mycket dyrt att äga stugan. Enligt SBAB:s nya beräkningar kan ett genomsnittligt fritidshus som köptes under 2025 i Åre kosta omkring 148 000 kronor om året att äga.
Beräkningen inkluderar bland annat finansieringskostnader och löpande utgifter. I Malung-Sälen ligger motsvarande beräknade årskostnad på omkring 139 000 kronor. I Härjedalen är den cirka 132 000 kronor.
Tabell: Så dyr kan fjällstugan bli
| Kommun | Beräknad årskostnad | Kostnad per använd vecka vid 4 veckor/år |
|---|---|---|
| Åre | 148 000 kr | 37 000 kr |
| Malung-Sälen | 139 000 kr | 34 750 kr |
| Härjedalen | 132 000 kr | 33 000 kr |
Källa: SBAB:s kalkyl för genomsnittliga fritidshus köpta under 2025, med antagen belåningsgrad på 80 procent. Det är räkneexempel, inte faktiska kostnader för alla fritidshusägare.
Experternas varning: Kan bli dyrare än att hyra
Den som bara använder sin stuga några veckor om året riskerar att betala mycket för varje semesterdag. SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik varnar för att kostnaderna lätt underskattas.
– Att äga ett fritidshus i fjällen är otroligt dyrt i jämförelse med att hyra, om man bara planerar att vara där några veckor om året, säger hon i bankens pressmeddelande.
För den som använder stugan fyra veckor per år motsvarar SBAB:s årskostnader alltså mellan 33 000 och 37 000 kronor per vecka. Det är pengar som skulle kunna räcka till många hyrda semesterveckor. Samtidigt kan det finnas andra skäl att äga en stuga. För vissa är möjligheten att åka dit spontant, låta familjen använda huset eller skapa en egen samlingsplats värd mycket.
Ett knep kan minska kostnaden
För den som ändå vill köpa kan uthyrning göra en stor ekonomisk skillnad. SBAB har räknat på ett exempel där stugan hyrs ut nio veckor om året, samtidigt som ägaren använder den under fyra veckor. Med de antagandena minskar kostnaden per egen använd vecka till omkring 22 000–25 000 kronor. Det är fortfarande mycket pengar, men betydligt mindre än om stugan står tom under resten av året.
Det finns också en skattemässig fördel med att hyra ut en privatbostadsfastighet. För sådan uthyrning finns ett schablonavdrag på 40 000 kronor per år. Dessutom får ägaren normalt göra avdrag med 20 procent av hyresintäkten. Det betyder att skatten på uthyrningen i många fall kan bli lägre än man först tror. Men det är viktigt att kontrollera villkoren och räkna med kostnader för exempelvis städning, förmedling och ökat slitage.
Är det läge att köpa fjällstuga nu?
För köpare kan dagens prisnivåer innebära en möjlighet som inte fanns under rekordåren. Ett fritidshus som kostade omkring tre miljoner kronor vid toppen kan nu i genomsnitt ligga omkring 400 000 kronor lägre i fjällkommunerna. Men det är inte säkert att priserna har nått botten.
Inte heller betyder det att köparen automatiskt gör ett fynd. Husets skick, läge, uppvärmning, driftskostnader och eventuella renoveringsbehov påverkar den verkliga ekonomin. Den som funderar på att köpa bör därför jämföra faktiska slutpriser på liknande fritidshus, inte bara titta på begärda priser i annonserna. Det kan också vara klokt att begära uppgifter om elkostnader, fastighetsavgift, samfällighetsavgifter och större kommande underhåll.
Stor skillnad mot resten av Sverige
En särskilt intressant detalj i Hemnets rapport är att utvecklingen i fjällen skiljer sig från fritidshusmarknaden i övrigt. Utanför fjällkommunerna har genomsnittspriserna återhämtat sig till omkring samma nivå som under pristoppen. Där ligger genomsnittspriset på ungefär 2,2 miljoner kronor. I fjällkommunerna är det fortfarande högre, cirka 2,5 miljoner kronor. Men skillnaden har krympt.
Vid toppen kostade ett fritidshus i fjällen omkring 700 000 kronor mer än i övriga Sverige. Nu har skillnaden minskat till omkring 300 000 kronor. Det visar hur kraftigt marknaden har förändrats på bara några år. För den som länge drömt om ett eget fritidshus kan det vara goda nyheter. Men den största besparingen görs inte nödvändigtvis genom att köpa en stuga billigare än för fyra år sedan. Den kan också ligga i att räkna ordentligt på vad det faktiskt kostar att äga den.
David Lysén är utbildad journalist med erfarenhet av nyhetsjournalistik och branschtidning.
